Vad betyder det att internationella undersökningar som Pisa, Timss och Pirls har så stor tyngd i den svenska skoldebatten och även påverkar skolpolitiken? Vilka lärdomar finns att dra? Och kan man lita på dem?
Tidskriften Utbildning & Demokrati, som ges ut av Örebro universitet, ägnar sitt senaste nummer (3/13) åt en kritisk granskning av de storskaliga internationella studiernas inflytande på det svenska utbildningssystemet. Artiklarna skrevs innan resultaten från den senaste Pisa-mätningen presenterades.
Det finns betydande risker, menar flera av forskarna i temanumret, att använda resultaten som förenklade nyckeltal och beskrivningar av det som egentligen är komplexa utbildningsvetenskapliga frågor. Men det finns också kunskap att hämta som bland annat belyser den ökade segregationen i skolsystemet.