Skolpersonal har ofta dålig kunskap om behoven för elever med autismspektrumtillstånd (AST) och ger dem därför inte det stöd de behöver. Det visar en granskning gjord av Skolinspektionen.
För första gången har Skolinspektionen granskat skolsituationen för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST). Den visar att personalen ofta saknar kunskap i hur man anpassar undervisningen till de enskilda elevernas behov. Det leder till att eleverna begränsas i sin kunskapsutveckling, vilket kan påverka deras framtida skolgång och möjligheter till arbete, enligt myndigheten.
– Det är huvudmannens ansvar att skapa förutsättningar för sin skolpersonal att tillägna sig dessa kunskaper och erbjuda rätt stöd, säger Mirzet Tursunovic, utredare på Skolinspektionen.
Han menar att skolorna måste bli bättre på att använda den kompetens som finns inom organisationen.
– Bland annat måste man ta vara på elevhälsans kompetens i större utsträckning. I dag finns inga utarbetade rutiner för hur ett sådant samarbete ska se ut.
Han hävdar också att begreppet ”inkludering” har lett till ett utbrett missförstånd kring vad som är bäst för dessa elever.
– Så fort ordet inkludering nämns så tolkas det som att eleverna måste gå i ordinarie klass. Det är naturligtvis helt fel. Inkludering handlar om att skapa en miljö där eleven känner sig trygg och kan utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Mirzet Tursunovic betonar att om utredningen visar att det är bäst för en elev att gå i en särskild undervisningsgrupp så ska det bli så.
– Om en elev går i ordinarie klass men inte kan interagera med övriga elever, är den då inkluderad? Det är ett lurigt begrepp.
Niklas Arevik