Det kan bli svårt att få skolor att delta i Pisa om de riskerar att bli uthängda i media. Det hävdar Skolverket som vill att regeringen ska stärka sekretesskyddet för de skolor som är med i undersökningen.
Nära 4 700 svenska 15-åringar från över 200 skolor deltog i den senaste Pisa-undersökningen. Resultatet som presenterades i slutet av förra året slog ned som en bomb när det stod klart att de svenska elevernas kunskaper försämrats dramatiskt. Men det var bara resultatet på nationell nivå som redovisades och Skolverket gick inte ut med namnen på de skolor som deltagit.
– Pisa-undersökningen är konstruerad för att ge en bild på nationell nivå och jämförelser mellan skolor blir missvisande eftersom olika skolor och elever gör olika delprov, säger Sverker Härd enhetschef på Skolverket.
Han ser en risk för missförstånd om medier börjar rapportera om enskilda skolors resultat.
– Artiklar om att den och den skolan presterade väldigt dåligt i Pisa-undersökningen eller att en viss skola var sämst i regionen. Sådana slutsatser är missvisande.
Men frågan är om det går att sekretessbelägga uppgifter om Pisa-skolorna om någon begär ut dem med stöd av offentlighetsprincipen. Skolverket tror inte det och myndigheten har därför vänt sig till regeringen med önskemål om skärpt sekretess. Myndigheten varnar för att det kan bli svårare att få skolor att delta om skolorna får oönskad ”medial uppmärksamhet” i samband med Pisa-undersökningen.
– Under alla år när vi har samlat in data från skolorna så har vårt budskap varit att enskilda skolors resultat inte kommer att redovisas, säger Sverker Härd.
Har ni lovat för mycket?
– Det har hela tiden varit vår ambition att inte redovisa resultaten för de enskilda skolorna. Det som har förändrats är att det har blivit ett sådant fokus på Pisa-studien och att det plötsligt blivit en efterfrågan på information om skolorna, säger Sverker Härd.
Lokala medier har hört av sig till Skolverket och efterfrågat Pisa-resultat för ”sina” skolor men Sverker Härd känner inte till något fall där uppgifter faktiskt har lämnats ut. Han har inte sett några tidningsartiklar där skolor tvingats skylta med sina Pisa-resultat. Det har inte heller kommit några signaler från skolor om att de tänker dra sig ur framtida undersökningar.
– Nej, det här är mer en bedömning som Skolverket gör. Om det runt hörnet lurar en risk att bli uthängd så kan skolorna bli mer motsträviga till att delta och det äventyrar studien, anser Sverker Härd.
Men det är ju obligatoriskt för skolorna att delta. Spelar det någon roll om de vill eller inte?
– Ja det spelar roll. Det är viktigt för motivationen att det finns ett samförstånd kring studien.
Kan det inte vara en poäng att redovisa vilka skolor som deltar så att utomstående kan kontrollera om urvalet är representativt?
– Jag ser ingen poäng med det. Det finns en transparens när det gäller på vilka grunder urvalet görs. Sedan finns det nationella och internationella kvalitetsgranskare som kontrollerar.
De medier som har vänt sig till Skolverket för att få ut Pisa-resultat för enskilda skolor har hänvisats vidare till Mittuniversitetet som genomför den svenska undersökningen. Men bara en journalist har gått vidare dit med en formell begäran enligt offentlighetsprincipen. Han begärde ut en förteckning över de skolor som deltagit i undersökningen men Mittuniversitetet avslog begäran.
Uppenbarligen gör universitetet och Skolverket olika tolkningar av sekretessreglerna. Universitetet tycker att Pisa-skolorna kan hållas hemliga med stöd av befintliga sekretessregler medan Skolverket ser behov av att skärpa sekretessen.
Per Hagström