Från nästa termin ska lärare inte vara skyldiga att upprätta åtgärdsprogram för elever som har stödbehov av mer tillfällig karaktär. Det beslutet kommer att lätta på lärarnas arbetsbördor, hävdar utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har presenterat ett omarbetat förslag kring vilka regler som ska gälla för när och hur lärare, specialpedagoger eller speciallärare ska upprätta åtgärdsprogram för elever.
I dag har man skyldighet att upprätta ett åtgärdsprogram ifall en elev riskerar att inte uppnå målen. Och man kan som vårdnadshavare överklaga ifall man inte är nöjd med de stöd som sätts in av skolan.
– Vår uppfattning är att det har burit iväg för långt med åtgärdsprogrammen, säger Jan Björklund.
Enligt utbildningsministern har den omfattande administrationen för lärare av åtgärdsprogrammen kunnat leda till att elever som inte har så omfattande behov har kunnat få vänta på stöd längre än nödvändigt.
Det förslag Jan Björklund presenterar innebär att merparten av de elever som i dag har ett stödbehov inte ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Utbildningsministern konkretiserade att det kan handla om elever som kan ha behov av extra stöd och extra anpassning av undervisningen. Extra stöd kan exempelvis innebära stöd av en speciallärare eller något särskilt läromedel från några veckor upp till en termin.
För elever som har ett mer bestående behov av särskilt stöd i undervisningen ska lärarna fortsätta att skriva åtgärdsprogram, precis som i dag. Programmen föreslås bli något förenklade i sin utformning i jämförelse med idag. Det är rektor som ska utreda behovet av det särskilda stödet och se till att ett åtgärdsprogram upprättas.
Elever som omfattas av dessa åtgärdsprogram är exempelvis de som har behov av särskilt stöd på grund av någon diagnos som exempelvis ADHD eller annan varaktig funktionsnedsättning. Det kan också gälla elever där stöd har getts under en tid men där extra anpassningarna inte varit tillräckliga.
Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, konstaterar att det inte är en dag för tidigt att regeringen nu lägger ett förslag som ska minska arbetsbördan för lärarna.
– Men för att stödet till eleverna inte bara ska bli en pappersrättighet utan fungera i verkligheten så krävs det tydliga lagkrav. Lärare och rektorer måste få de medel som behövs för att genomföra stödet i praktiken. För svaret som brukar ges är att det inte finns några pengar, säger hon.
Lenita Jällhage