Många förstelärare har ont om tid till sina uppdrag. En tredjedel av dem förväntas ägna högst 10 procent åt arbetsuppgifter som är specifika för förstelärartjänsten.
— Regeringen måste styra upp reformen. Förstelärarna behöver tydliga uppdrag och tid till att genomföra dem, säger Lärarförbundets ord-förande Eva-Lis Sirén.
Eva-Lis Sirén reagerar särskilt på att endast en av 20 förväntas ägna 26 procent eller mer av sin arbetstid till förstelärarsysslorna.
— Det är alldeles för dåligt. Det behövs tid för att utveckla sitt yrke och stötta sina kolleger. Staten behöver också kompensera huvudmännen så att inte övriga lärare får ta över arbetsuppgifter från förstelärare. Först då kan reformen få legitimitet och bidra till bättre måluppfyllelse, säger hon.
Enligt förordningen om karriärtjänster ska förstelärare i huvudsak arbeta med undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Det betyder enligt Skolverket att högst 50 procent får vikas till specifika försteläraruppgifter.
Utöver det finns inga regler för hur mycket tid som är lämpligt att avsätta för uppdraget. Flera lokala företrädare för Lärarförbundet som Lärarnas tidning talat med nämner 20 procent som en rimlig siffra.
En del kommuner har avtal med lärarfacken om förstelärarnas tid, men enligt en undersökning från Lärarförbundet skjuter få kommuner till pengar för att andra lärare ska ta över arbetsuppgifter från förstelärare.
I Falkenberg har ingen tid avsatts centralt för förstelärarna. Lärarförbundet har begärt att kommunen satsar två miljoner kronor för att kunna ge förstelärarna 20 procent till sina uppdrag.
— Det är en förutsättning för att förstelärarna ska kunna bidra till skolutveckling, säger Bengt Erik Johansson vid Lärarförbundets lokalavdelning.
Barn- och utbildningsnämnden begärde pengar från kommunen centralt, men fick nobben. Nu är det upp till varje rektor att skapa utrymme till förstelärarnas uppdrag. Det handlar främst om att utveckla sina egna pedagogiska metoder och att låta andra lärare få ta del av dessa.
— Till exempel genom att förstelärarna öppnar sina klassrum för besök av lärare från den egna och andra skolor i kommunen. Det som framför allt blir lidande är möjligheten att sprida förstelärarnas kompetens på ett bredare och mer strukturerat sätt, säger Helene Malmström, verksamhetschef för grundskolan i Falkenberg.
Inte heller i Härryda finns någon centralt avsatt tid för förstelärare, förutom vid några enstaka studiedagar.
— Det ser olika ut mellan skolorna men över lag har det varit ett försiktigt genomslag än så länge. Det här är en ofinansierad reform, om man ser den som något annat än att höja lärarnas löner, säger Annika Hellström, kvalitetschef för Härrydas skolor.
Statssekreterare Bertil Östberg på utbildningsdepartementet ser ingen anledning att skjuta till mer pengar eller ändra reglerna för att ge förstelärarna mer tid. Kommunerna har redan ett ansvar att utveckla skolan, betonar han.
— Det är bra att förstelärarna används i det utvecklingsarbetet, men det finns inga krav på att använda dem till något annat än undervisning. Staten betalar förstelärarnas hela löneökning och då blir det nästan löjligt att hävda att staten ska ta kostnaden för ett utvecklingsuppdrag som kommunen redan har, säger han.