I Sverige klarar sig elever vars föräldrar har en chefsposition bättre än elever med föräldrar inom professionsyrken. I de flesta länder är det tvärtom. Det visar en rapport från OECD.
I Sverige klarar sig elever vars föräldrar har en chefsposition bättre än elever med föräldrar inom professionsyrken. I de flesta länder är det tvärtom. Det visar en rapport från OECD.
I nästan alla länder som deltar i Pisa är det elever med föräldrar inom professionsyrken, exempelvis lärare, läkare och forskare, som har de bästa resultaten. Men i Sverige, tillsammans med endast Colombia, Indonesien, Mexiko, Peru och Italien, är det i stället barn till föräldrar med chefspositioner som klarar sig bäst. Det visar en analys av Pisa som OECD har gjort.
När det gäller specifika yrken så presterar svenska lärares barn förhållandevis dåligt i Pisa. På matematikdelen kommer dessa först på 18 plats av 38. Detta kan jämnföras med finländska lärarbarn som kommer på tredje plats i matematik.
Generellt är det just i ämnet matematik som föräldrarnas yrken spelar störst roll för resultaten. Skillnaderna är mindre i läsförståelse och naturvetenskap.
En slutsats som OECD drar i rapporten är ändå att elevernas sociala bakgrund inte behöver spela så stor roll som den gör i dag. De hävdar att detta är beroende av ländernas olika utbildningssystem. Länder där föräldrarnas yrkesval spelar liten roll är Finland, Japan och Nya Zeeland medan det spelar förhållandevis stor roll i Tyskland och USA.
Som exempel på att utbildningssystemet avgör hur stor betydelse elevernas sociala bakgrund har konstaterar OECD att barn till städare och fabriksarbetare i Shanghai och Singapore är bättre på matematik än barn till läkare, advokater och direktörer i exempelvis USA, Storbritannien och Sverige.
Niklas Arevik