Trots att antalet sökande till lärarutbildningarna ökar är det i slutänden inte fler som verkligen börjar. Hösten 2013 var det försumbart fler som började ett lärarprogram jämfört med hösten 2012. Ökningen stannade vid 1 procent. Det visar nya siffror som Lärarnas tidning tagit del av.
Behovet av fler lärare i framtiden är stort, mycket stort. Utbildningsminister Jan Björklund har under senare år genomfört en rad politiska reformer med syfte att höja attraktionskraften i läraryrket, exempelvis lärarlegitimation, karriärtjänster och en ny lärarutbildning. Men effekten låter vänta på sig.
Jan Björklund har i olika sammanhang, bland annat i ett nyhetsbrev, uttalat sig om att antalet sökande nu (2013) ökar påtagligt för andra året i rad.
Det stämmer om man räknar antalet förstahandssökande. Hösten 2013 var det drygt 14.400 behöriga förstahandssökanden totalt. Det ska jämföras med hösten 2012 då antalet var knappt 12.500. Det innebär en ökning med 15 procent.
Alla började dock inte på programmen, visar nya siffror från Universitetskanslerämbetet (UKÄ), som presenteras i en kommande rapport. Av de cirka 14.400 förstahandssökanden hösten 2013 återstod drygt 9.300 i slutänden. Många föll bort i den andra antagningsomgången, cirka 10 procent av de antagna började aldrig. ”Den kraftiga ökningen av antalet sökande var alltså ingen garanti för fler nybörjare på lärarprogrammen”, konstaterar UKÄ.
Hösten 2012 var antalet nybörjare knappt 9.300. Ökningen mellan 2012 och 2013 är således endast 1 procent.
Hösten 2011 var antalet nybörjare cirka 8.200. Den kraftiga ökningen mellan 2011 och 2012 beror dock, enligt Högskoleverket och UKÄ, på att antalet nybörjare minskade kraftigt just 2011. Den minskningen berodde i sin tur bland annat på den osäkerhet som uppstod när lärosätena tvingades söka nya examenstillstånd för den förändrade lärarutbildningen.
Mats Thorén