Skoljämförelser får kritik

För att hjälpa familjerna i det fria skolvalet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv tagit fram sajten grund­skolekvalitet.se, som lanserades i slutet av förra året.

Här finns offentliga data om Sveriges alla grundskolor samlade. Det handlar till exempel om hur många elever som når målen i samtliga ämnen, elevernas resultat på nationella ämnesprov och det genomsnittliga meritvärdet (slutbetyg i årskurs 9).

Enligt initiativtagarna har elever och föräldrar hittills i hög grad fått förlita sig på hörsägen och skolors egen marknadsföring när de ska välja skola. Webbplatsen ska göra det lättare att jämföra olika skolors kvalitet, är tanken.

Men sajten får kritik från nationalekonomen Jonas Vlachos vid Institutet för ­näringslivsforskning som bland annat forskar om skolsystems effektivitet.

— Den överlägset viktigaste faktorn som styr en skolas resultat är vilken bakgrund eleverna har som går där. Därför säger grundskolekvali­tet.se inte särskilt mycket om hur bra exempelvis under­visningen är vid en viss skola, säger han.

Han påpekar att de skolor som är hårda i rättningen av nationella prov och i betygsättningen missgynnas i en sådan här jämförelse, medan skolor som är generösa med rättning och med betyg gynnas.

Sajten kan därför leda till att skolor som gör ett bra arbete, men har många studiesvaga elever, väljs bort av föräldrar och elever, anser han.

Per-Arne Andersson, direk­tör vid avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL, avvisar kritiken.

— Elevsammansättningen har en viktig påverkan på resultaten, men är inte den absolut viktigaste faktorn. Andra faktorer, som kvaliteten på undervisningen, har större påverkan, säger han.

Han förklarar också att en jämförelsesajt måste ha en begränsad mängd information för att kännas lättillgänglig för allmänheten.

— Vi anser att det är bättre att föräldrar och elever får tillgång till den information som finns gömd i olika databaser än ingen information alls.

Sajten ska nu utvecklas med ytterligare information för att bli mer rättvisande. Det handlar till exempel om hur nöjda elever och föräldrar är med undervisning, studiero och faktorer som tar hänsyn till elevernas bakgrund.