Antalet elever i gymnasieskolan fortsätter minska. För första gången är tappet större i fristående skolor än i kommunala.
Eleverna i gymnasieskolan har minskat med över 21 000, eller sex procent, sedan förra läsåret. Minskningen beror på de små barnkullarna på 90-talet och Skolverket beräknar att det håller i sig i ytterligare två läsår.
Efter friskolereformen ökade antalet elever i friskolor fram till läsåret 2012/2013, då en första tillbakagång skedde. 2013/2014 fortsätter minskningen med sju procent. För första gången är det en procentuellt större minskning än vad som skett i kommunala skolor, där elevantalet minskat med sex procent.
En delförklaring skulle kunna vara att antalet fristående skolenheter minskat med 25 stycken.
– Det är viktigt att kommuner och fristående skolor anpassar sig efter de krympande elevkullarna. Allt för att undvika att elever drabbas av hastiga nedläggningar av utbildningar och skolor, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Bland programmenär det språkintroduktion för nyanlända som sticker ut, med en ökning på 19 procent i årskurs 1.
– En förklaring är att vi har fått allt fler nyanlända i Sverige, mycket på grund av kriget i Syrien. Det är en utmaning och vi gör nu flera insatser för att på olika sätt stötta skolorna så att de får bättre beredskap att ge nyanlända elever bra utbildning, säger Anna Ekström.
Den totala elevminskningen slår igenom i alla nationella program utom två. Vård- och omsorgsprogrammet ökar i årskurs 1 med 3 procent och ekonomiprogrammet med 9 procent.
Lotta Holmström