Nationella proven och betygen håller inte måttet för att mäta kunskapsutvecklingen över tid bland Sveriges elever. Nu föreslås ett nytt nationell system med stickprovsbaserade kunskapsmätningar av regeringens utredare Per Thullberg.
Utbildningsminister Jan Björklund fick på onsdagen en omfattande lista på åtgärder för att Sverige ska kunna bli bättre på att utvärdera skolreformer och undvika framtida misstag. Man fick även förslag på hur man bättre ska kunna utvärdera svenska elevers kunskaper.
I utredningen döms såväl betyg som nationella prov ut för att mäta kunskapsutvecklingen bland elever över tid. Betygen är för opålitliga på grund av betygsinflation, anser Thullberg. De nationella proven är inte uppbyggda för att mäta alla kunskaper hos eleverna över tid.
– Låt dem istället vara en hjälp för lärarna vid betygsättning och ingenting annat, menar Per Thullberg.
Han betonar att de nya stickprovsbaserade proven ska kunna användas i ämnen som inte täcks av de internationella kunskapsmätningarna som Pirls, Timms och Pisa. De ska göras på ett begränsat antal elever, ett antal tusen, precis som de internationella mätningarna. De ska innehålla frågor som man kan jämföra över tid och utföras på ett representativt urval av elever i ett visst antal skolor.
– Självklart ska man inte införa ännu ett prov i ett redan hårt belastat provsystem utan att först utreda konsekvenserna av detta, säger Per Thullberg.
I utredningen ”Utvärdera för utveckling” konstateras också att det under de senaste 20-25 åren knappt tagits några initiativ från politiskt håll för att utvärdera reformer på skolans område. Detta trots att det under denna tidsperiod har skett omfattande reformer inom svensk skola. Stora reformer har också under denna tidsperiod genomförts utan föregående utredningar eller försöksverksamhet, oavsett politisk majoritet.
Har beslut om skolreformer fattats för snabbt och utan förankring i forskning av politikerna?
– Vi har inte gått igenom reformerna på det sättet. Men vi kan konstatera att utredningarna har varit allt kortare och haft allt snävare uppdrag oavsett politisk ledning och man har knappt haft någon försöksverksamhet utan kört fullskaleexperiment, säger Per Thullberg.
Med dåliga underlag inför stora reformer finns risken att reformer slår fel och inte alls får den effekt som beslutsfattarna tänkt, konstaterar han.
Thullberg hänvisar till Norge som det goda exemplet. Där krävs att varje proposition innehåller ett avsnitt där det finns ett forskningsunderlag i form av exempelvis statliga utredningar eller vetenskaplig forskning innan man fattar beslut om en reform.
Thullberg framhåller också vikten av att man inleder reformer med att göra försöksverksamheter och sedan samlar in statistik på ett systematiskt sätt. På så vis kan man avgöra ifall reformerna fungerar som det var tänkt.
Därför föreslår han att ett råd inrättas i form av en kommitté inom Regeringskansliet. Rådet ska hjälpa regeringen att fatta välgrundade beslut vid reformer, genom utvärdering och genom att sammanfatta resultat och forskning från olika skolaktörer. Man ska också ta fram förslag på vilka reformer som ska utvärderas och förslag på hur den nationella utvärderingen ska kunna utformas mer konkret.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén ställer sig positiv till förslagen.
– Vi behöver långsiktighet och hållbara lösningar. Det är de politiska partiernas största utmaning. Det har rått en reformhysteri och bland svenska lärare finns en enorm reformtrötthet, säger hon till TT.
Lenita Jällhage