Regeringen satsar på lärarutbildningen i vårbudgeten. Fram till 2018 ska 9 000 nya utbildningsplatser skapas, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.
Sammanlagt byggs högskolan ut med 10 000 platser, och kring 90 procent går alltså till lärarstudenter.
Utbyggnaden ska dock ske successivt: första året handlar det om 4 500 platser.
Fullt utbyggd 2018 kostar satsningen 1,3 miljarder kronor om året, enligt nyhetsprogrammet.
Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) så finns det ett behov av en stor ökning av antalet platser på lärarutbildningen.
– Ja, det gör det. Vi har haft en underutbildning av lärare under 25 år i Sverige, som beror på svagt intresse bland unga att bli lärare. Det har inneburit att vi om tio år står inför en stor lärarbrist. Nu har antalet sökande ökat väldigt kraftigt, med 40 procent under de senaste fem åren, säger Björklund.
Finns det inte en risk att kvalitén på lärarutbildningen sjunker ytterligare med en sådan utbyggnad?
– Jag bedömer att de kommer att klara av det. Finns det någon högskola som inte gör det får de nya platserna läggas någon annanstans, säger Björklund som ska träffa högskolerektorerna nästa vecka.
Finns det inte också en risk för att mindre lämpade studenter antas till lärarutbildningen?
– Söktrycket har ökat med 40 procent, medan vi ökar platserna med 20 procent. Så trycket nu är ändå starkare jämfört med tidigare. Och söktrycket är ännu starkare när det gäller utbildning till låg- och mellanstadielärare, säger Björklund.
Vilken typ av utbildning de övriga 1 000 platserna ska gå till vill Björklund inte gå in på.
Antalet högskoleplatser har minskat från 2013 då de, enligt universitetskanslerämbetet var 314 000, till 293 000 förra året.
På frågan om det var fel av regeringen att dra ned platserna, svarar Björklund att en orsak är att det har blivit färre utomeuropeiska studenter sedan de måste betala för utbildning i Sverige.
– Under den djupa finanskrisen byggdes högskoleplatserna ut tillfälligt, men lågkonjunkturen blev längre än förväntat. Med facit i hand hade platserna kunnat lega kvar ett tag till, säger Björklund.
Socialdemokraterna har kritiserat regeringen för att ha dragit ned på högskoleplatser och föreslagit satsningar på en utbyggnad. Björklund påpekar att regeringen och S utgår från samma statistik och att det bland annat är därför de närmar sig varandra i den frågan.
– Så det är inte så konstigt, säger Björklund.
Professor Ulf P Lundgren, tidigare både generaldirektör för Skolverket och rektor på Lärarhögskolan, suckar när regeringens satsning på lärarutbildningen kommer på tal.
– Frågan är om man kommer att få intresserade sökande till platserna. Björklund, och flera politiker före honom, har i detalj talat om vad lärarna ska göra och det har gjort yrket oattraktivt. Det saknas i hög grad respekt för lärarna och det är det stora problemet.
Dessutom frågar han sig hur en ökning av antalet platser går ihop med tidigare förslag om att höja intagningskraven till lärarutbildningarna.
– Man kan inte både höja kraven och antalet platser, det går helt enkelt inte ihop.
– Det krävs en helt annan attityd från politikerna mot skolan. Man kan inte hålla och svartmåla en verksamhet för det blir en självuppfyllande profetia till slut och det har man lyckats med. Det gör att föräldrar och elever inte längre har respekt för lärarna. Det blir en snöboll som bara växer och växer, säger Ulf P Lundgren.
– Det här riskerar att bli ett slag i luften om det inte finns kvalificerade sökande. Problemet är inte brist på platser utan brist på sökande. Tyvärr är villkoren för lärare inte tillräckligt bra, säger Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan.
Att Björklund uppger att söktrycket har ökat med 40 procent de senaste fem åren kallar Baylan för "siffertrixande" och påpekar att många av de som söker inte är behöriga.
TT