Satsningar på en dator till varje elev leder till ökad arbetsbelastning för lärarna och minskade personalresurser. Det visar en stor forskningsstudie. Samtidigt är många lärare på en-till-en-skolor positiva till arbetssättet.
Inga huvudmän kompenserar sina skolor fullt ut för de kostnader som en satsning på en dator per elev innebär. Det är en av slutsatserna i Örebro universitets studie Unos Uno. Forskarna har under tre års tid granskat effekterna av en-till-en-satsningar i ett tjugotal svenska skolor.
Många gånger tvingas skolorna minska lärartätheten för att klara kostnaderna, säger Åke Grönlund, en av forskarna bakom studien.
– Mellan skål och vägg berättar rektorerna att de tvingas öka gruppstorlekarna, ha föreläsningar i dubbelklass och satsa på att fylla upp klassrummen, berättar han.
Ett problem, enligt Åke Grönlund, är att huvudmännen räknar på inköpskostnaden men missar den totala ägandekostnaden för datorerna.
– Det kan handla om uppdateringar av program, felsökningar, väntetid på service med mera. Det ger dolda personalkostnader, bland annat lärares tid för att hantera datorerna.
Studien visar också att den del av arbetstiden som lärarna lägger på undervisning krymper när skolan köper in datorer till alla. Till exempel uppger både lärare och elever att eleverna arbetar mer ensamma efter införandet av en-till-en.
– Till en del beror det på att lärarna använder en del av tiden till teknikrelaterat fix. Lärarna har också fått ytterligare arbete med att uppfinna och producera nytt lärmaterial, bland annat därför att skolan dragit ner på läromedelskontot för att få råd med datorer, uppger Åke Grönlund.
Minskar inte den typen av arbete efter hand?
– Det är svårt att säga eftersom det lärmaterial som tas fram i början av satsningen måste förnyas efter hand. Och i många fall kan man se att materialet som togs fram inte blev bra och måste bytas ut.
Dessutom tar examination och kontroll alltmer tid på grund av den ökade individualisering som en-till-en medför, enligt Åke Grönlund.
– Det handlar om ökat behov av käll- och äkthetskontroll, fler och mer komplicerade lokala bedömningskriterier och bedömningsmetoder, förklarar han.
Men behöver eleverna lika mycket lärartid när de har tillgång till egen dator?
– Det behövs inte färre lärare med en-till-en, snarare tvärtom. Om eleverna inte får ledning av lärare så kan de komma av sig och risken finns att de då istället använder tiden för att surfa på internet, säger Matilda Wiklund, en av de andra forskarna bakom studien.
Historiskt sett har det alltid funnits förhoppningar om att ny teknik ska kunna ersätta lärare. Men förhoppningarna har kommit på skam, enligt Matilda Wiklund.
– Tekniken ändrar lärarnas roll men det blir inte färre utan fler arbetsuppgifter, konstaterar hon.
Av de enkäter som gjordes inom Unos Uno förra året framgår att många lärare upplever att satsningen på en-till-en lett till ökad arbetsbelastning. Svaren visar att 42 procent av lärarna tycker sig ha fått mer arbete, jämfört med knappt 19 procent som inte upplever någon ökad arbetsbelastning.
Men många lärare ser också positiva effekter. Närmare 37 procent av lärarna tycker att en-till-en lett till bättre kunskaper för eleverna, jämfört med omkring 17 procent som inte ser någon sådan effekt. Det är också en klar majoritet som upplever att arbetssättet en-till-en är roligare för både elever och lärare. Men det här är genomsnittssiffror och en slutsats av studien är att inställning till en-till-en skiljer sig mycket från skola till skola.
– Det är jättestor spridning mellan skolor och man får vara försiktig med medeltalen. Om man till exempel ser på hur nöjda eleverna är så varierar det mellan cirka 30 och 80 procent, säger Åke Grönlund.
Per Hagström