Stort språk lockar allt fler

— Ni de diànhuà hàoma shì duõshao?

(Vad är ditt telefonnummer?)

— Liù wu líng yão sãn wu qi èr. Ni de ne?

(Sex fem noll ett tre fem sju två. Ditt då?)

— Wo you shouji, yao san ba líng yao san ba sì sì jiu liù. Ni you shoujì ma?

(Mitt nummer, ett tre åtta noll ett tre åtta fyra fyra nio sex. Har du en mobil?)

— Wo méi you shouji.

(Jag har ingen mobil.)

Sara kommer av sig. Koncentrationen är bruten. De båda kompisarna brister ut i ett gapskratt.

— Kinesiska är ett väldigt svårt språk och det är inte lätt att komma ihåg hur man ut­talar tecknen, förklarar Maria Nåtoft.

När de hämtat andan fortsätter dialogen.

Klassrummets väggar är prydda med ett hopkok av kinesiska attiraljer från vackra sidenmålningar till en kampaffisch med den kinesiske kommunistledaren Mao Zedong.

I bokskåpet i korridoren finns såväl »Tintin« på kinesiska som böcker med kinesiska filosofer.

Södra Latin är en av de cirka 60 gymnasieskolor och 50 grundskolor i Sverige som, enligt Skolverket, erbjuder kinesiska som modernt språkval. Det är ett av de gymnasier som också erbjudit det längst. För snart 30 år sedan tog läraren och författaren Cecilia Lindqvist kinesiskan till Södra Latin. Då hade hon redan undervisat i kinesiska sedan höstterminen 1970 på Skanstulls gymnasium och varit med och skrivit den första kursplanen i kinesiska för den svenska skolan.

På lektionerna i kinesiska på Södra Latin blandas elever från olika årskurser och gymnasieprogram. Flera har valt skolan för att den erbjuder kinesiska. Om ett par veckor ska klassen ha ett muntligt prov. Läraren ­Annette Larsson försöker att inspirera genom att läsa en dialog högt i klassrummet.

Efter ett drygt halvårs studier har eleverna lärt sig cirka 50 kinesiska tecken av tusentals möjliga. De kan en del kinesiska vardags­fraser.

Men är det värt att lägga ned tid på att läsa kinesiska? Hinner man lära sig något som man kan ha nytta av senare i livet?

— Jag har funderat på det. Men jag tänker att jag ska kunna ta mig fram i Kina efter att ha fått det grundläggande här. Jag vill resa i Kina och fortsätta läsa kinesiska och kanske åka till Japan, säger eleven Karin Svennung.

Både Karin och kompisen Ingrid Skoglund läser japanska på kvällstid via Folkuniver­sitetet. Karin har läst i drygt tre år och Ingrid i två. De gillar asiatiska språk. Om en månad ska Ingrid åka till Japan på ett utbytesår och bo hos en japansk familj.

Vissa kritiker menar att kinesiskan borde ha fler undervisningstimmar än övriga ­moderna språkval för att eleverna ska kunna nå en rimlig språknivå. Andra anser att ­lärarna kanske borde ha mer än 90 högskolepoäng för att själva behärska ämnet. Annette Larsson kan förstå den kritiken. Medan eleverna övar på sina dialoger berättar hon om sina egna erfarenheter av att lära sig språket.

Hon har bott nästan tre år i Kina och har ­studerat kinesiska både på universitetet ­ i Stockholm och i Kina. Hon har också kunnat öva på uttalet eftersom hennes före detta make är från Kina.

— Trots att jag har läst många år och varit så motiverad är det en viss ansträngning att läsa en novell på kinesiska. Lite grovt skulle jag säga att det krävs tre års studier i kinesiska för att nå samma nivå som en elev når under ett år med motsvarande studietakt i spanska, säger Annette Larsson.

Hon tycker ändå inte att en elev slösar bort sin tid genom att läsa kinesiska under ett eller flera år på gymnasiet eller grundskolan.

— Även om engelskan troligen blir det språk som de flesta kommer att använda vid affärs­relationer i Kina får man via kinesiskan också förståelse för kulturen och landets historia. Och det är enormt viktigt för att över huvud taget kunna öppna för en bra relation med en kines.

Bristen på utbildade lärare i kinesiska är ett problem, konstaterar Annette Larsson, i alla fall om språket ska kunna växa som språkval i svenska skolor.

Joakim Enwall, professor i kinesiska på Uppsala universitet, har skrivit debattartiklar om lärarbristen tillsammans med kolleger. De vill se en riktad satsning från regeringen för att kunna utbilda fler lärare. Kinesiskan har svårt att hävda sig i kampen om pengar på universiteten.

— Det finns ingen som disputerat i ämnes­didaktik i kinesiska för elever på grundskole- och gymnasienivå. Lärarstudenterna be­höver ämnesdidaktik i kinesiska och inte bara läsa språket. Men det finns inga resurser på lärosätena, hävdar Joakim Enwall.

Han anser att det är viktigt att få fram doktorander i Sverige som forskar i ämnes­didaktik för grundskola och gymnasium.

Även om antalet elever som läser kinesiska fördubblats på senare år är det fortfarande få elever i jämförelse med de stora moderna språken (se faktaruta). Ökningen av antalet elever som väljer språket är dock stadig. Fler elever studerar också kinesiska på en högre nivå vilket vittnar om att de börjat redan på grundskolan med sina språkstudier.

I år är det 46 elever som läser kinesiska på Södra Latin. Till hösten erbjuder man steg 3 i kinesiska. Då kan elever som läst kinesiska redan i grundskolan fortsätta på den högre nivån, förklarar rektorn Lillemor Larsson stolt.

— Att lära kinesiska är en betydligt större utmaning än att lära sig till exempel tyska eller spanska. Därför är det väldigt bra att det från hösten blir anpassade kurs- och ­ämnesplaner för kinesiska. Det kan göra att fler elever vågar välja språket, säger Lillemor Larsson.

Det rektorn talar om är att Skolverket i sommar lägger fram ett anpassat centralt innehåll för kinesiska i kursplanen för ­moderna språk. Något som saknats i de ­senaste läroplanerna.

Det innebär att såväl kunskapskraven som betygsnivåerna anpassats till en lägre nivå i jämförelse med de europeiska moderna ­språken. Anledningen är att den vanliga kursplanen för moderna språk är svår att anpassa till kinesiska. Både tal- och skriftspråket ­skiljer sig för mycket.

Gunnar Stenberg på Skolverket, som varit med och arbetat fram förändringarna, för­klarar att det nu blir rimligare krav på elevernas skriftliga och muntliga förmåga i kinesiska och rimligare betygskrav. För det finns inte någon möjlighet att nå lika långt i kinesiska som i andra moderna språk under samma tid, menar han.

— I så fall skulle eleverna som läser kinesiska behöva minst dubbelt så mycket undervisningstid och det har de inte, säger Gunnar Stenberg.

Eleverna på Södra Latin är inte alls bekym­rade över sitt språkval. De har gjort ett medvetet val. Flera av eleverna poängterar att kinesiska talas av 1,3 miljarder människor, så varför skulle de tveka?

— Hela Kina och den kinesiska kulturen är fascinerande. Jag vill resa dit och kanske plugga i Kina. Mina jobbmöjligheter ökar också genom att läsa kinesiska. Jag valde Södra Latin just för att de hade kinesiska som språkval, säger Jolanda Casi Josefsson.

De flesta eleverna i klassen har redan siktet inställt på framtida studier i Kina. Vissa planerar att åka till Kina redan under gym­nasietiden för att studera. Andra vill fortsätta med språkstudierna på svenska universitet innan de reser i väg.

— När det gäller ekonomin så är hela Kina framåt. Hong Kong är det kulturella centrat. Jag vill flytta dit, det verkar cool, en stad där det händer saker, säger Herman Kreuger Silow.