Kommunerna ska kunna hålla inne med pengar till friskolor med för låg lärartäthet. Vad som är en tillräcklig lärartäthet ska en utredning ta reda på. Det är Socialdemokraternas nya recept för att stoppa vinstjakten i välfärden.
Något förbud mot vinster i välfärden har Socialdemokraterna inte velat ha och vill fortfarande inte ha. Istället ska vinstjakten stävjas genom höga krav på kvalitet och insyn.
Partiets förslag om nationella kvalitetslagar har varit känt länge och innebär bland annat krav på att den som vill etablera friskola ska teckna samarbetsavtal med kommunen och lova att stanna i minst tio år. Personaltätheten ska regleras så att de inte är ”väsentligt” lägre i friskolor än i kommunala.
På torsdagen meddelade Socialdemokraterna att en offentlig utredning ska tillsättas så snart som möjligt om partiet får makten och utreda vad som är en rimlig personaltäthet/personalkostnad i skola, vård och omsorg.
Om fristående skolor har för låg lärartäthet i relation till det mått utredningen kommer fram till ska kommunerna i framtiden ha rätt att hålla inne med motsvarande belopp när de betalar ut elevpeng till den snålande friskolan.
Enligt ett räkneexempel som Socialdemokraterna tagit fram tjänar de aktiebolagsdrivna fristående grundskolorna i dag 285 miljoner kronor per år på att ha en lägre lärartäthet än kommunerna.
Friskolornas riksförbund anser att Socialdemokraterna fokuserar för ensidigt på lärartätheten. Det är framför allt genom höjd yrkesskicklighet hos lärarna snarare än högre personaltäthet, som elevernas kunskapsresultat kan förbättras, enligt förbundet.
"Friskolorna har generellt sett bättre kunskapsresultat, större trivsel och nöjdhet hos medarbetare, högre grad av genomströmning och behörighet till vidare studier, och inte minst, nöjdare elever och föräldrar. De socialdemokratiska förslagen kommer dessvärre inte leda till att Sveriges elever får bättre utbildning", säger Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, i en skriftlig kommentar.