Det är vårbudget i luften och en hel del av de nya skolförslagen är bra. Men fortfarande saknas det allra viktigaste: Ordentliga lönehöjningar.
I förra numret av Lärarnas tidning skrev jag om bristen på speciallärare och specialpedagoger. Det behövs betydligt fler utbildningsplatser. Häromdagen kom löftet från regeringen: Betydligt fler utbildningsplatser. En viktig seger för Lärarförbundet. Tyvärr följde inte någon lönesatsning, men väl en bonus, liksom för matematik-teknik-no-lärare.
Mindre grupper och mindre klasser har blivit politikernas favoritlösning på skolans problem. Flera av vårens förslag handlar om just detta. Regeringen har presenterat en miljardinvestering på mindre klasser i grundskolans tidigare år — förslaget är i princip identiskt med det Socialdemokraterna driver. Till förskolan tillskjuter regeringen 125 miljoner, vilket är för lite för att ge någon effekt och närmast får ses som en symbolsatsning.
Nyttan av mindre klasser debatteras ivrigt. Forskning visar dock att mindre klasser i de tidigare åren är bra för resultaten. Men i valet mellan klasstorlek och skickliga lärare är de flesta eniga: Det är viktigare att satsa på bra lärare. Hittills i vår har det varit slagsida.
Satsningar på mindre grupper har inte matchats i tillräcklig grad med satsningar på lärarna. Om bara sex år kommer vi att sakna 43 000 lärare, visar prognoser från SCB. Med mindre grupper och mindre klasser växer siffran kraftigt.
Den senaste tiden har det förutom mindre klasser kommit förslag om tioårig grundskola, sommarskola och gratis läxhjälp. Allt detta ökar på behovet av lärare än mer. 9 000 fler utbildningsplatser, snabbspår för akademiker och kompetenslyft lär knappast lösa problemet.
Om regeringens och oppositionens satsningar ska göra någon nytta måste folk vilja bli lärare. Annars ökar bara de tomma stolarna på lärarutbildningen och antagningspoängen sjunker.
Diskussionen om gruppstorlek sätter ljus på vikten av kvalitet, lärartäthet och behovet av att det faktiskt finns lärare att anställa. Men politikerna har kvar sin blinda fläck: Fritidshemmen, där grupperna har vuxit explosionsartat de senaste åren. Många elevers halva skoldag är helt bortglömd. Det är dags att vakna.
Vi kan annars konstatera storslam för skolan i vårfloden av förslag. Men när det gäller ordentliga lönesatsningar är politikerna som de tre aporna: Hör inte, ser inte, talar inte. De rejäla lönesatsningarna uteblir. Det måste bli mer attraktivt att bli lärare — i alla skolans delar.
En undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av Lärarförbundet visar att en av fyra studenter som valt en annan högskoleutbildning än lärarutbildningen hade kunnat tänka sig att välja läraryrket i stället. Av dem anger 69 procent att lönen avgjorde.
Det finns alltså potentiella lärarstudenter som skulle kunna vara med och ta plats ute i landets skolor. Det är faktiskt bara en sak som hindrar. Lönen.