Många platser gapar tomma i Lärarlyftet 2. Med nuvarande takt hinner långt ifrån alla felbehöriga lärare bli legitimerade till halvårsskiftet 2015.
I Stockholms stad jobbar cirka 6.000 lärare i grundskolan och gymnasiet. 75 av dem, drygt 1 procent, går någon kurs i Lärarlyftet 2 i höst.
Luleå kommun har 813 lärare med lärarexamen. Några enstaka går Lärarlyftet 2 under hösten. Mellan åtta och tolv börjar till våren, även det drygt 1 procent. Detta är långt ifrån tillräckligt.
För några år sedan gjorde Statskontoret en kartläggning som visade att bara hälften av landets tillsvidareanställda lärare har lärarexamen för alla ämnen och årskurser de undervisar i. Översatt till Stockholm skulle det handla om 3 000 personer och i Luleå 400.
De felbehöriga lärarna har nu inte mer än två och ett halv år på sig — till den 30 juni 2015 — att skaffa det som saknas om de själva och deras arbetsgivare vill att de ska fortsätta som hittills.
En undersökning som Skop har gjort på uppdrag av Lärarnas tidning visar att nästan alla lärare är beredda att vidareutbilda sig under förutsättning att de får tjänstledigt med bibehållen lön. Bara en av fyra kan tänka sig att plugga in behörighet om de måste göra det på fritiden.
Men eftersom statsbidraget är mycket lägre i Lärarlyftet 2 än i det tidigare Lärarlyftet 1 är det just det många lärare förväntas göra. Det vanliga är numera att man läser på kvarts- eller halvfart och jobbar samtidigt, kanske med en liten arbetstidsnedsättning.
— Det finns kommuner som täcker upp så att deras lärare kan få samma ersättning som i det förra lyftet men de är inte många, säger Sofie Hardö, projektadministratör på Högskolan Kristianstad.
— Vi har exempel på lärare som inte får något stöd över huvud taget utan tar semester och betalar resor och litteratur själva.
Det är Skolverket som köper kurser till Lärarlyftet av universitet och högskolor. Bara 123 av de 160 kurser som beställdes till hösten fick tillräckligt många anmälningar för att kunna starta. Många kurser är inte mer än halvfulla och av de 1.924 lärare som antogs har en hel del hoppat av. Uppskattningsvis 65—75 procent av årets anslag går åt. Resten fryser inne.
Både lärosäten och kommuner anger de ekonomiska förutsättningarna som den största orsaken till det låga intresset.
En annan orsakär att många kommuner ännu inte har kartlagt vad deras lärare behöver fortbildning i. De inväntar Skolverkets legitimationsbeslut, som ska vara klara den 1 december 2013.
Att det kan vara svårt att förutspå vad Skolverket ska komma fram till visar det faktum att en del lärare började höstens kurser bara för att upptäcka att de redan var behöriga när de fick sin legitimation en bit in på terminen.
— Vi vill veta att vi verkligen satsar på rätt personer, säger Karina Pettersson-Hedman, skolchef i Luleå.
En tredje tänkbar orsak till det bristande intresset för Lärarlyftet är att lärarna tror att arbetsgivarna ska förbättra villkoren när 2015 rycker närmare. Och både bland lärarna och kommunerna kan det finnas en förhoppning om att regeringen ska ändra reglerna.
— Det låga söktrycket är en väldigt kraftig signal om att man måste tänka till på utbildningsdepartement, säger Gunilla E Magnusson, biträdande prefekt vid Högskolan i Borås.
Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, tror att intresset för att delta i Lärarlyftet kommer att öka i takt med att Skolverket utfärdar fler legitimationer.
— Då blir det lättare för huvudmännen att se i vilka ämnen och årskurser de har sina största brister, vad de kan lösa genom att lägga om schemat och vad de måste fortbilda lärarna i, säger han.
Mer pengar än vad som redan anslagits blir det inte, enligt honom.