Jobb och plugg blev för mycket för Martin Borgenby. Han hoppade av NO-kursen i Lärarlyftet och inväntar nu generösare villkor från staten. — Jag väntar på Lärarlyftet 3, säger Martin Borgenby, 33, klasslärare i en trea på Söderholmsskolan i Vårberg i södra Stockholm.
Martin Borgenby gick ut Lärarhögskolan 2006 med en examen med inriktning mot de tidigare åren och tyngdpunkten på svenska och SO. Nu behöver han komplettera matte och NO för att bli legitimerad i allt han undervisar i.
— När jag läste lärarutbildningen fick man nischa sig lite hur man ville. Det var inga krav på att man skulle ha vissa kurser men jag försökte ändå bredda mig så långt jag kunde, säger Martin Borgenby.
Matematikkursen gick han efter examen. Det var meningen att han skulle läsa NO-ämnena också men så fick han jobb och det blev inte av.
Han fick sin legitimation i våras — i svenska, engelska och SO upp till och med årskurs 6 samt i svenska som andraspråk till och med årskurs 3.
— Min behörighet i matte försvann över en natt när de skärpta kraven trädde i kraft. Förut räckte det med 15 poäng på lågstadiet, nu ska man ha 30.
I NO saknar Martin Borgenby 15 poäng för att vara behörig på lågstadiet och 30 poäng om han ska jobba på mellanstadiet. När han i slutet av vårterminen fick reda på att Stockholms universitet skulle ge en distanskurs på halvfart i NO-ämnena, frågade han biträdande rektorn på skolan om han kunde gå. Han fick klartecken, sökte och blev antagen.
— Det blev lite snabba ryck tyvärr. Jag trodde att jag skulle kunna gå ner på halvtid och få 80 procent betalt som i Lärarlyftet 1. Det var först när jag pratade med mina kolleger efter sommaren som jag insåg att det inte gällde längre.
Han bestämde sig ändå för att börja på kursen. Några av hans arbetskamrater jobbar heltid och pluggar 50 procent, kanske skulle det fungera även för honom?
— Jag gick på uppropet. Men när jag såg litteraturlistan och alla uppgifter vi skulle göra insåg jag att det skulle bli väldigt kämpigt. De flesta skruvade på sig och verkade tycka som jag, säger Martin Borgenby.
Han pratade med biträdande rektorn igen för att försöka få någon form av tidskompensation. Och han tycker att skolan ställde upp: Han skulle få gå på de sex obligatoriska heldagsträffarna på universitetet på arbetstid, få en halvdag i veckan till inläsning samt kurslitteraturen betald.
Det var långt bättreän vad många andra på kursen fick, men Martin Borgenby kände ändå att det inte räckte och efter ett par veckor hoppade han av. Det var ett personligt beslut, grundat i en insikt om hur han själv fungerar.
— För mig funkar det bättre att göra en sak åt gången, vara helt ledig från arbetet för att läsa på helfart, säger han.
— Och även om jag kanske skulle mäktat med att jobba och plugga samtidigt vore det dumt att ta risken att bränna ut sig redan nu. Jag ska ju ändå jobba i 30 år till.
Nu tar han det ganska mycket med ro och litar på att skolledningen hittar en lösning när behörighetsreglerna träder i kraft. Men när han ser till helheten är hans bestämda uppfattning att rikspolitikerna måste tänka om, så att arbetsgivarna kan ersätta sina studerande lärare ekonomiskt och lärarna få den tid de behöver till fortbildningen i Lärarlyftet.
— Jag tror att statsmakterna kommer att förbättra villkoren när deadline närmar sig. De är så illa tvungna om de menar allvar med legitimationen. Annars kommer det fortfarande att vara väldigt många obehöriga i skolan om tre år, säger Martin Borgenby.