Utbildningsminister Jan Björklund är inte förvånad över resultatet i den nya Pisa-mätningen. – Kunskaper och problemlösning hänger ihop. Den som kan mycket har också lättare att lösa problem, säger han med hänvisning till svenska elevers dåliga resultat även på Pisas övriga delmoment.
– Det har funnits en föreställning i Sverige att vi inte är så bra på faktakunskaper och baskunskaper, men att vi kompenserar det med en hög förmåga till kreativitet och problemlösning. Flumskolans försvarare har ofta argumenterat på det sättet. Nu visar det sig svart på vitt att det är vi inte. Kunskaper och problemlösning hänger ihop, säger Björklund.
Jan Björklund påpekar att Pisa-mätningen gjordes samtidigt som den som presenterades i december förra året.
– Det var den sista årskullen i Sverige som gick ut den gamla grundskolan där man knappt hade betyg, där man inte hade tidigare nationella prov och där lärarledd katederundervisning var tabubelagt, säger han.
– Resultaten för hela Pisaundersökningen, både den mätningen från december och den som redovisas i dag, visar på behovet av att med kraft fullfölja den omläggning av svensk skolpolitik som vi nu är inne i.
Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson, Rossana Dinamarca, tycker att Björklund drar helt fel slutsatser.
– Jag baxnar, säger hon.
Dinamarca hänvisar till Skolverkets nationella utvärderingar av grundskolan från 1992 och 2003. Enligt henne visar de att problemlösningsförmågan var bra och förbättrades till 2003.
– Den gamla skolan, som han kallar för flumskolan, visade på mycket bättre problemlösande förmåga än vi har i dag. Det borde signalera något till Jan Björklund.
Men de elever som gjorde Pisaundersökningen var de sista som gått alla åren i den gamla skolan?
– Det här är elever som är 15 år och som gått i en skola där lärarna alltmer fått en fokusering på det enkelt mätbara. Även om inte reformerna slagit till så har det ändå varit tydliga signaler från regeringen, vilket också har effekt på skolan.
Enligt socialdemokraternas Ibrahim Baylan fördjupas krisen för den svenska skolan allt mer. Skulden lägger han inte oväntat på regeringen.
– Vid ett flertal tillfällen har man hävdat att just på den här typen av förmågor är vi bättre på än andra, men tyvärr är det inte så. Det är allvarligt eftersom arbetsmarknaden efterfrågar just den typen av kompetens.
Enligt Skolverket skiljer det sig också i attityder mellan svenska elever och eleverna i toppländerna. I de sistnämnda skattas utbildning högre.
– Det är förvånande. Alla vet att en fullvärdig gymnasieutbildning är mer eller mindre obligatorisk för att få jobb. Men jag tror att det faktum att eleverna lämnas ensamma i dag gör att de inte uppfattar att det är så viktigt.
Miljöpartiets språkrör Gustaf Fridolin säger i en kommentar att det behövs en skolpolitik som ger lärarna tid åt sitt uppdrag och mandat att sätta in stöd i tid.
– I stället för betyg på tioåringar och bänk och schema till sexåringar måste vi satsa på det forskningen visar gör skillnad: mer tid med lärare, högre lärarlöner så fler vill bli lärare och stöd till eleverna redan i de första årskurserna, säger Fridolin i ett pressmeddelande.
Ulf P Lundgren, tidigare generaldirektör på Skolverket och en av upphovsmännen bakom OECD:s Pisa-undersökningar, tycker att resultatet är intressant.
– Jag hade räknat med bättre resultat eftersom Sverige tidigare legat bra i andra tester av problemlösning, säger han.
– Men det har funnits en diskussion som går åt det här hållet, där många menar att skolans vanliga prov, som hela tiden blir fler, inte är särskilt problemlösande. Det verkar ju stämma. Amerikanska studier visar också att det som är lätt mätbart kommer i fokus.
Svensk skola står inför en tuff uppgift att föra tillbaka Sverige till en utbildningspolitisk toppnation, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
– Lärarna måste få rätt förutsättningar för att kunna göra det jobbet, säger hon i ett uttalande.
På Lärarnas Riksförbund anser man att mycket av de dåliga resultaten i Pisa-undersökningen kan förklaras av de stora svenska klasserna.
– Att samma länder toppar den här undersökningen som de tidigare visar att problemlösning hänger ihop med kunskaper. Men man behöver också i grupp skapa en förmåga till kreativt tänkande. Det går inte att lämna eleverna ensamma till att komma fram till egna slutsatser. Det måste de också lära sig och då i mindre grupper, säger förste vice ordförande Anders Almgren.