Har den gymnasiala lärlingsutbildningen någon framtid i Sverige? Lärarnas tidning ställde frågan till riksdagspartierna.
Tomas Tobé (M):
– Ja. Lärlingsprogrammet ger fler unga en starkare ställning på arbetsmarknaden och minskar vägen mellan utbildning och arbete. Fler elever bör få möjligheten. Regeringen satsar därför över en miljard på att öka lärlingsutbildningens kvalitet och attraktivitet under 2014-2017.
Ibrahim Baylan (S):
– Ja, vi vill att alla ska genomföra en gymnasieutbildning. Lärlingsmodellen är värdefull för alla dem som inte vill gå en traditionell utbildning. Collegealternativet, som finns som teknikcollege eller inom vård, är också en väg att gå. Det skulle man kunna utveckla.
Tina Acketoft (FP):
– Ja, för att skapa fler alternativ till ungdomarna, minska avhopp från gymnasiet och matcha arbetsmarknadens behov. En gymnasieutbildning är den bästa vägen till arbete. Därför är det viktigt med olika sorters utbildningar så att alla kan hitta något som passar dem; teoretisk, praktisk, lärlings eller lärlingsanställningar - alla behövs idag.
Ulrika Carlsson (C):
– Ja, det tror jag absolut. Vi kommer att behöva den typen av specialistutbildningar det visar man både i Tyskland, Österrike och Danmark. De som nu går får vara föregångare och det är en mycket krävande utbildning. Men vi behöver arbeta både med kvalitén och attraktiviteten.
Yvonne Andersson (KD):
– Ja, jag har drivit det som en viktig fråga sedan jag kom in i riksdagen 1998. Jag tycker att gymnasieskolan varit för teoretiskt inriktad. Vi har ett behov av mer yrkeskompetenta människor där det handlar om handens kunskap och praktisk kunskap. Lärlingsutbildningen är fantastisk där man lär sig samtidigt som man får göra det.
Esabelle Dingizian (MP):
– Ja, jag tror på lärlingsutbildningen ifall man förankrar den med alla berörda parter. Då är lärling en väg av många. Vi tycker även om collegealternativet men vi tror på mångfald. Det ska vara fler och bra vägar, där lärling ingår, men kvalitén måste förbättras och utbildningen ska jämställas med andra utbildningar.
Rossana Dinamarca (V):
– Nej det ser inte ut så. Eleverna har själva dömt ut utbildningen. Det är få som söker och många som hoppar av. Jag tror att man istället ska satsa på lärlingar för äldre elever. Jag tror att de yngre eleverna i gymnasiet behöver bredare utbildningar.
Carina Herrstedt (SD):
– Ja absolut, det är ett jättebra sätt att förbereda ungdomar inför arbetslivet om de inte vill gå en teoretisk gymnasieutbildning. Många skoltrötta som hoppar av skolan efterfrågar gymnasieutbildningar där man har större chans att komma ut på företag. Det är tragiskt att det ska vara så svårt att hitta praktikplatser.
Enkät: Lenita Jällhage