Satsningar på en dator till varje elev leder till ökad arbetsbelastning för lärarna och minskade personalresurser.
En-till-en innebär att alla elever får en egen dator eller surfplatta. Örebroforskarna har under tre års tid granskat effekterna av en-till-en-satsningar i ett tjugotal svenska skolor. Det visar sig att skolorna många gånger tvingas minska lärartätheten för att klara kostnaderna.
— Mellan skål och vägg berättar rektorerna att de tvingas öka gruppstorlekarna, ha föreläsningar i dubbelklass och satsa på att fylla upp klassrummen, säger Åke Grönlund, en av forskarna bakom studien.
Ett problem enligt honom är att huvudmännen räknar på inköpskostnaden men missar den totala ägandekostnaden för datorerna.
— Det kan handla om den tid anställda lägger ner på uppdatering av program, felsökningar, väntetid på service med mera, säger han.
Den totala ägandekostnaden blir ofta så stor att den inte kan kompenseras helt med neddragningar på läromedel eller lokaler. Även resurserna för personal drabbas, enligt Åke Grönlund.
I studien vittnar både lärare och elever om att eleverna arbetar mer ensamma efter införandet av en-till-en. Lärarnas undervisningstid minskar till förmån för andra arbetsuppgifter.
— Lärarna ägnar sig åt teknikrelaterat fix och har fått ytterligare arbete med att uppfinna och producera nytt lärmaterial. Det beror bland annat på att skolan dragit ner på läromedelskontot för att få råd med datorer, uppger Åke Grönlund.
Minskar inte den typen av arbete efter hand?
— Det är svårt att säga eftersom det lärmaterial som tas fram i början av satsningen måste förnyas efter ett tag.
Dessutom tar examination och kontroll alltmer tid på grund av den ökade individualisering som en-till-en medför, enligt Åke Grönlund.
— Det handlar om ökat behov av käll- och äkthetskontroll, fler och mer komplicerade lokala bedömningskriterier och bedömningsmetoder, förklarar han.
Behöver eleverna lika mycket lärartid när de har tillgång till egen dator?
— Eleverna behöver ledning av lärare, annars är det risk att de i stället använder tiden för att surfa på internet. Tekniken ändrar lärarnas roll, men det blir inte färre utan fler arbetsuppgifter, säger Matilda Wiklund, en av de andra forskarna bakom studien.
Forskarnas enkäter visar att 42 procent av lärarna tycker sig ha fått mer arbete genom en-till-en. 19 procent upplever inte någon ökad arbetsbelastning.
Samtidigt ser många lärare positiva effekter. 37 procent av lärarna tycker att en-till-en lett till bättre kunskaper för eleverna, jämfört med 17 procent som inte ser någon sådan effekt. Det är också en klar majoritet som upplever att arbetssättet är roligare för både elever och lärare.
Men det här är genomsnittssiffror och en slutsats av studien är att inställning till en-till-en skiljer sig mycket från skola till skola.
— Det är jättestor spridning mellan skolor och man får vara försiktig med medeltalen. Om man till exempel ser på hur nöjda eleverna är så varierar det mellan cirka 30 och 80 procent, säger Åke Grönlund.