Staten satsar på utbildning och skola i vårbudgeten och bekostar satsningarna genom att höja priset på cigaretter, snus och vin. Stora framtida skattehöjningar kan krävas för att klara dagens nivå inom skola, vård och omsorg, hävdar Konjunkturinstitutet.
Förskolepaket, tioårig grundskola med förlängd skolplikt, lågstadielyft. Det är några av de reformer som regeringen sedan tidigare aviserat inför vårbudgeten. Alla skolsatsningar var redan kända när finansminister Anders Borg (M) på onsdagen presenterade regeringens vårbudget.
– Nästan varje satsning som regeringen nu gör kräver fler lärare i ett läge då det redan saknas 43 000 lärare fram till år 2020. Ska man lyckas med reformerna så krävs högre lärarlöner och en statushöjning av yrket. Annars riskerar satsningarna att bli ett slag i luften, säger Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet.
Regeringen har fått ihop nästan sju miljarder kronor till reformer genom skattehöjningar på bland annat tobak, alkohol och fordonskatt. Merparten av pengarna, satsas på reformer inom skolan. Samtidigt är finansminister Anders Borg tydlig med att man mellan 2015 och 2018 ska bygga upp ett överskott i statens finanser igen. Regeringen vill samla i ladorna för att vara rustade för en framtida finanskris. Varje reform framöver ska därför finansieras krona för krona, förklarade Borg. Några ytterligare skattesänkningar finns inte på agendan, enligt regeringen.
På Konjunkturinstitutet håller man med om att det inte finns något utrymme för fler skattesänkningar. Deras uträkningar visar istället att det krävs stora skattehöjningar för att överhuvudtaget bibehålla dagens nivå inom skola, vård och omsorg och samtidigt klara regeringens krav på överskott i den statliga skattkistan.
– För att klara det så räknar vi med att man måste höja skatten med motsvarande 100 miljarder fram till år 2018, säger Erik Höglin, chef för offentliga finanser på Konjunkturinstitutet.
Enligt Höglin innebär det att Sverige skulle behöva återgå till det skattetryck som var under åren 2009-2010. Han vill inte spekulera i vilka konsekvenser det kan få på skolans område ifall den statliga skatten blir oförändrad.
– Ifall staten inte höjer skatten så kan det tvinga fram motsvarande höjningar i kommunalskatten, konstaterar han.
Bettina Kashefi, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, konstaterar att det inte är någon naturkraft att ett eventuellt sparande i kommunerna ska tas från skolan.
– Vi tycker att Konjunkturinstitutets beräkningar är höga. Vi har gjort motsvarande beräkning som KI, men bara fram till 2017. Då har vi sett att regeringens sparmål skulle behöva finansieras med skattehöjningar på 50 miljarder, säger hon.
Lenita Jällhage