När svenska ungdomar börjar gymnasiet har de inte bättre mattekunskaper än de hade i sjätte klass, visar ny forskning. En stor del av ansvaret lägger forskarna på lärarna.
"Alldeles för många elever har mycket dåliga kunskaper när det gäller så grundläggande färdigheter som att addera och multiplicera enkla bråk eller hantera procentberäkningar", skriver forskarna Christian Bennet och Madeleine Löwing i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.
Till grund för slutsatsen ligger en undersökning av samtliga elever, cirka 1.500, i gymnasiets första årskurs i en "större mellansvensk kommun"– de nämner dock inte vilken.
Det stora problemet enligt Bennet och Löwing är att elevernas matematikkunskaper inte ökar med åren. Eleverna i gymnasiet är ungefär lika dåliga som de på mellanstadiet.
Det har gjorts stora satsningar på pedagogiken i matteundervisningen på senare år, men det verkar inte ha hjälpt.
– De satsningarna har väldigt mycket handlat om undervisningsform- och metoder, problemlösning och samtal i klassrummet. Det är väl bra, men man måste börja titta på själva matematiken i klassrummet, säger Christian Bennet.
– Lärarna måste bli bättre på att bedöma elevernas elementära matematikkunskaper. Det är som man i svenska skulle oroas för att eleverna inte kan diskutera romaner när ingen har kollat om de kan läsa. Man måste börja nerifrån.
När allt kokar ner hänger det på lärarnas mattekunskaper och Bennet antyder att lärarna i en del fall har lika dåliga kunskaper som eleverna.
– Det är inte forskningsbaserat men tittar jag på våra lärarstudenter så har de oerhörda brister i sina mattekunskaper och den långsiktiga lösningen är att börja där.
Bennet och Löwing deltar som konstruktörer i det pågående Matematiklyftet, regeringens satsning på att förbättra kvaliteten på undervisningen. Enligt Skolverket kommer 14.000 lärare att delta i kompetensutvecklingen under läsåret 2014/2015.
Björn Ewenfeldt/TT