– Skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolor har ökat. Det fria skolvalet har sannolikt bidragit. Det säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Häromdagen förnekade statsminister Fredrik Reinfeldts att det fria skolvalet skulle ha segregerande effekter.
Det var i Ekots lördagsintervju som statsminister Fredrik Reinfeldt framförde åsikten att det fria skolvalet inte ökat skillnaderna i kunskap mellan svenska skolor och att skillnaderna mellan skolor inte ökat.
– Den allt överskuggande skillnaden finns inom, inte mellan, skolor, sade han och hänvisade till vad Pisa och internationella forskare, enligt honom, sagt om svensk skola.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström bekräftar att skillnaderna mellan klasser på samma skola är större än skillnaderna mellan skolor.
– Men samtidigt ser vi att mellanskolvariationen har ökat ordentligt, från 9 till 18 procent mellan 1998 och 2011, säger hon.
– Vi utgår framför allt från svenska registerdata över betygsutveckling, resultat på nationella prov och liknande när vi uttalar oss om mellanskolvariation. Vi tar också hänsyn till resultaten i Pisa och OECDs olika rapporter i den mån det går, säger Anna Ekström.
Sveriges mellanskolvariation är fortfarande låg i ett internationellt Pisa-perspektiv.
Det förklaras dock delvis av att svenska 15-åringar går i grundskolan när de deltar i Pisa medan 15-åringar i många andra länder har börjat på gymnasiet. Om även de svenska deltagarna hade hunnit välja gymnasieprogram på olika gymnasieskolor skulle Sveriges mellanskolvariation sannolikt vara större,
– Vår analys är att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till de ökande resultatskillnaderna mellan skolor, säger Anna Ekström.
Karin Lindgren