En klar majoritet av svenskarna sågar regeringens förslag om betyg från årskurs 4. Kvinnor och yngre är mer negativa än män och äldre.
[uppdaterad 2014-04-15 kl 12:51]
Våren 2017 ska de första fjärdeklassarna få betyg, om regeringen får som den vill.
Fem månader före riksdagsvalet har dock svenska folket sin åsikt klar: nästan två tredjedelar är negativa till tidigare betyg. Det visar en attitydundersökning som opinionsinstitutet Skop har genomfört på uppdrag av Lärarnas tidning.
Drygt 1.000 svenskar fick frågan: »I dag får svenska elever betyg från år 6. Vill du att betyg ska införas från år 4 i stället?« 62 procent svarade nej och 37 procent svarade ja. 1 procent ville inte uppge något svar.
Maria Jarlär statsvetare vid Göteborgs universitet och forskar om skolfrågor. Hon tror att resultatet kan ge oppositionen en extra skjuts.
— För väljarna är det ett problem att regeringen och oppositionen har närmat sig varandra i skolfrågorna. Detta är en fråga som skiljer dem åt och det här resultatet kan ge oppositionen stöd i valrörelsen. Men jag tror inte att det får någon betydelse för hur alliansen agerar i betygsfrågan, säger hon.
Med tanke på att skolan är den viktigaste valfrågan, är detta en taktisk felsatsning från regeringens sida?
— För alliansens del är det viktigaste att visa initiativförmåga och handlingskraft. Det finns stora problem i skolan efter att de har haft makten i två mandatperioder. De behöver visa att de tar problemen på allvar.
Undersökningen visar att kvinnor är mer negativa till tidigare betyg än män, medlemmar i TCO är mer negativa än Saco- och LO-anslutna och boende i norra Sverige är mer negativa än de i södra.
Den största skiljelinjen går dock mellan generationerna. Hela 84 procent i åldersspannet 18—34 år säger nej till tidigare betyg.
Bland de svarande som är äldre än 54 år är det i stället en klar majoritet som är positiva. I åldrarna 55—74 år säger 57 procent ja till betyg. Bland 75—84-åringar är 65 procent positiva till betyg i år 4.