Har koll på arbetsmiljön

Varför tar de betalt för att stå på skolparkeringen? Varför finns det inga krokar på skolans toaletter? Varför kan de inte tillaga mat ­i kafeterian? Vem fixar?

Frågorna hopar sig. På Värmdö Gym­nasiums hemsida försöker skolans elevskyddsombud väcka elevernas intresse för den gemensamma arbetsmiljön.

— Vi är ett slags första kontrollanter av arbetsmiljön på skolan. För skolan är vårt arbete och vår arbetsmiljö, precis som det är för lärarna, säger elevskyddsombudet Felix Mollberger.

Sedan 1990 har grundskole- och gymnasieelever rätt att välja elevskyddsombud. Enligt Sveriges Elevkårers senaste undersökning svarade bara 28 procent av gymnasie­skolorna och 11 procent av grundskolorna att de har elevskyddsombud.

Men Felix Mollberger tvekade inte när klassen i tvåan tillfrågades om någon skulle kunna tänka sig att ställa upp som elevskyddsombud.

— Det lät som att det var något som behövdes. Och jag var beredd att ta det ansvaret.

Elevskyddsombuden har enligt arbets­miljölagen rätt att få utbildning och information och vara med på skyddsronder, men har inte som personalens skyddsombud rätt att stoppa arbetet.

Om det till exempel är så kallt i ett klassrum att det är svårt att koncentrera sig kan eleverna anmäla detta till elevskyddsombudet.

— Då ser vi till att den informationen skickas vidare och tas om hand.

Felix Mollberger drar handen genom den stora vågiga kalufsen. Han odlar långa tunna polisonger och har ett pyttelitet bockskägg på hakan.

— Många av eleverna vet nog inte ens om att vi har elevskyddsombud på skolan. Men det är viktigt att alla vet att de kan vända sig till oss om de skulle ha några klagomål.

I uppsökande syfte genomför därför elevskyddsombuden en webbenkät med frågor om elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö, en enkät som hundratals elever redan har svarat på.

Det kanske största arbetsmiljö­pro­blemet på Värmdö Gymnasium är ljus­hallen. Det är där vi sitter och pratar just nu.

Ljushallen är skolans hjärta. Det är ofta här eleverna samlas när de har rast. Det är en stor öppen sal med marmorgolv och högt i tak. Från den jättelika glasväggen väller ljuset från vårsolen in.

Fler och fler elever slår sig ned vid borden och sofforna. Sorlet stiger.

— Det kan vara väldigt högt ljud här. Allt man säger och gör blir förstärkt när ljuden ekar mellan väggarna. Men skolan är så gammal att den har blivit k-märkt. Så man får inte göra vad som helst, som att lägga om golven eller ljudisolera väggarna.

Den höga ljudnivån i ljushallen är ett återkommande problem, som elevskyddsombud år efter år har tagit upp. Och numera står några svarta och vita skärmväggar utplacerade mellan grupperna av pratande elever i ljushallen.

— Skärmarna har i alla fall hjälpt lite, konstaterar Felix Mollberger.