Svenska elever halkar efter i internationella studier.
Undervisningen i naturvetenskapliga ämnen måste fokusera mer på att eleverna lär sig att förstå och utveckla ett vetenskapligt språk. Det skriver Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, i rapporten »Resultatdialog 2012« från Vetenskapsrådet.
De svenska resultaten i naturvetenskapliga ämnen har sjunkit de senaste åren. Det visar både TIMSS och Pisa-undersökningarna.
Jämför man TIMSS från 1995 till 2007 har de svenska resultaten sjunkit mest av alla deltagande länder, medan sänkningen i Pisa-studierna inte är lika drastisk.
Fram till 2003 låg Sverige högre än genomsnittet, 2006 på genomsnittet medan man 2009 låg klart under snittet. Detta kan förklaras på tre olika sätt, menar Anders Jakobsson.
En förklaringhandlar om den ökade segregeringen mellan skolor när det gäller kunskaper. Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat kontinuerligt sedan de olika typerna av internationella mätningar startade. Det är framför allt de sämst och medelmåttigt presterande eleverna som presterar allt sämre resultat.
Mellan 2006 och 2009 har det skett en dramatisk förändring. Sedan 2000 har skillnaderna tredubblats.
— Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige nu de största skillnaderna mellan skolors resultat.
En annan förklaring handlar om att eleverna blivit bättre på faktabaserad elementär kunskap medan de har försämrats när det gäller att lösa naturvetenskapliga problem och förstå hur naturvetenskap är uppbyggd.
— En viktig slutsats är att en för stark betoning på faktabaserad kunskap i den naturvetenskapliga undervisningen verkar missgynna svenska elevers resultat, säger Anders Jakobsson.
Ytterligare en förklaring handlar om sambandet mellan vetenskapligt och vardagligt språk. Många elever har svårt att förstå att ord används på olika sätt i olika sammanhang.
— Eleverna behöver därför lära sig att förstå skillnaden mellan vad ord betyder i vardagsspråket och i det naturvetenskapliga sammanhanget, säger Anders Jakobsson.