Lärare på gymnasiet bjuder sällan in elever att påverka undervisningens innehåll och form, vilket kan få konsekvenser för elevernas möjligheter att påverka i framtiden. Det framgår av en doktorsavhandling av Per-Åke Rosvall från Umeå universitet, där två gymnasieklasser följts under ett år.
I den ena klassen, med fordonselever, anpassades undervisningen till eleverna så att den blev alltför förenklad. I den andra klassen, på samhällsvetarprogrammet, fanns större möjligheter att bland annat träna argumentation. För båda klasserna saknades både formella och informella strukturer för inflytande.
Studien indikerar att fordonsklassens elever har stort intresse av att lära sig svenska, engelska och matematik på en mer avancerad nivå än vad som erbjöds. Det talar emot att minska obligatoriska kurser för eleverna på yrkesprogrammen, enligt Per-Åke Rosvall.