Regeringen vill styra upp timplanen i grundskolan. Grundskolans 6785 timmar ska, enligt förslaget, delas upp i olika stadier så att alla elever får rätt undervisningstid.
Under de nio år som en elev går i grundskolan ska eleven, som exempel, få minst 1490 timmar i svenska och 1020 timmar i matematik. Men i många skolor får inte eleverna de timmar de ska ha. Skolinspektionen har kritiserat sex procent av alla grundskolor för att de inte ger eleverna den lärarledda undervisning de har rätt till enligt timplanerna. Störst brister finns i ämnen som kräver att skolorna investerar i specialutrustning, som kemi, fysik, teknik och hem- och konsumentkunskap. Problemen är ännu större på gymnasiet, där får nästan var tredje gymnasieskola kritik.
– Det är för otydligt idag. Elevernas rätt till undervisning måste stå i fokus och det är bara så vi kan höja resultaten i den svenska skolan, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
Skolinspektionen har svårt att komma åt skolor som har sparat in på de lärarledda timmarna. Därför vill nu regeringen skärpa bestämmelserna så att inspektionen ska kunna ta till sanktioner mot skolor som inte följer reglerna. Skolverket får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur timmarna ska fördelas mellan olika ämnen och stadier. Det ska redovisas senast den 1 december i år.
Lärarnas Riksförbund gav år 2012 ut en rapport, ”Nationella timplaner – en förutsättning för en likvärdig skola”. Den visade bland annat att elever i årskurs 8 kunde få allt ifrån 71 till 125 timmars undervisning i matematik, beroende på i vilken skola de gick. Och var tredje lärare hävdade att eleverna inte erbjöds möjligheten att ta igen förlorad undervisningstid vid exempelvis sjukdom.
Förbundsordförande Eva-Lis Sirén på Lärarförbundet anser att regeringens förslag riskerar att göra mer skada än nytta. Hon konstaterar att massor av skolor inte är stadieindelade på samma sätt – vissa är 5-9-skolor, andra 6-9 eller något annat.
– Självklart ska alla barn få den undervisning de har rätt till. Det här förslaget cementerar stadieskolor, minskar flexibiliteten i skolans organisation och hur man kan arbeta med grupper och tjänstefördelning, säger hon.
Eva-Lis Sirén menar att det vore bättre om man undersökte hur man kan göra avstämningar i olika år för att kontrollera att eleverna får den undervisning de har rätt till.
Lenita Jällhage