I Grästorp säger skolorna och kommunen ja till politisk debatt i skolan, men nej till att ge nazister tillträde. De ställer inte upp på Skolverkets och Justitieombudsmannens (JO) linje.
I Grästorp har man valt en delvis annan linje än vad såväl Lärarförbundet rekommenderar som Skolverket anser är den rätta. Där säger man okej till att släppa in politiska partier till debatt i skolan, men nej till partier som man anser inte ställer upp på de mänskliga rättigheterna.
– Jag tycker att vi som är ledare i skolan ska stå för skolans värdegrund, säger Pernilla Bjerkesjö, skolchef i Grästorp.
I Grästorp är skolchefen och kommunens fem rektorer helt överrens om att säga nej till att släppa in Svenskarnas parti på skolorna.
– För oss var det ganska självklart. Det som står i deras partiprogram innebär att en hel del av våra elever inte ska få bo kvar i Sverige, säger Pernilla Bjerkesjö.
Men då bryter ni mot vad Skolverket säger att skolor bör göra?
– Enligt Skolverket ska objektivitetsprincipen väga tyngst, men där är vi inte överens. Det finns fler paragrafer att luta sig emot när man tar ett beslut. I grundlagen står också om mänskliga rättigheter. Man måste titta på hela grundlagen. Det tycker vi att vi har gjort.
Har inte JO gjort just det?
– Jo, och de är juridiska experter. Men samtidigt tycker jag de gör det lite för enkelt för sig. Sverige har också antagit FN:s barnkonvention, till exempel. Den har JO inte tagit hänsyn till.
Men då riskerar ni att bli JO-anmälda?
– Ja, det riskerar vi. Men vi tycker att vi satt barnen i första rummet.
Hur ställer ni er till Sverigedemokraterna?
– Vi har inte fått den frågan. Men skulle vi få den skulle vi behöva titta på vad de står för också. Kommer vi fram till att även de kränker de mänskliga rättigheterna skulle vi säga nej till dem med.