Röda kommuner lägger mer pengar på skolan och har en högre lärartäthet än blå. Men den som vill ha högre lön bör jobba i en borgerligt styrd kommun.
För att undersöka hur kommuners politiska färg påverkar har Lärarnas tidning utgått från fyra av de delkriterier som ligger till grund för Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun 2013: Resurser till skolan, lärarnas löner, lärartäthet och hur eleverna lyckas utifrån sina förutsättningar.
Vi har valt ut de 100 kommuner som ligger i topp på vart och ett av de fyra områdena och undersökt hur det politiska styret ser ut. Så här blev resultatet:
- Elevpeng: Socialdemokraterna och/eller Vänsterpartiet har makten i 51 av de 100 kommuner som ger mest resurser till varje elev. Allianspartierna styr i 38 kommuner och i 11 samsas partier från båda blocken.
- Lärartäthet: Även här är det rött i toppen. S/V styr i 49 kommuner, alliansen i 31 och 20 kommuner har blocköverskridande styre.
- Lärarlöner: Av de 100 kommuner som är bäst som lönesättare är 66 alliansstyrda, 25 leds av S/V och 9 har blocköverskridande styre.
- Elevresultat: Allianspartier styr i 58 av de 100 kommuner där eleverna i nian lyckas bäst enligt Salsa — det vill säga hur deras faktiska meritvärden ser ut jämfört med hur de »borde« ha presterat när hänsyn tas till föräldrarnas utbildningsnivå. I 26 av kommunerna har de röda makten och i 16 är styret blocköverskridande.
En del av skillnaderna beror på strukturella faktorer som geografiskt läge och kommunstorlek.
Många av kommunerna som toppar lönesättarlistan ligger i storstadsområden där löneläget är högre. Men här finns också pendlingskommuner som Nora, varuproducerande kommuner som Oskarshamn och kommuner i glesbygden som Dals-Ed.
Är det långt till skolan ökar behovet av skolskjuts och små skolor, vilket kräver fler lärare och blir dyrare. Är andelen med kort utbildning i befolkningen stor satsas lite mer på skolan. Dessa faktorer förklarar, enligt Skolverket, runt 30 procent av skillnaderna i resurser mellan landets 290 kommuner.
— Resten är oförklarat. Det återstår en stor skillnad som skulle kunna bero på politiska prioriteringar och traditioner, säger Henrik Bengtsson på Skolverket.