Högre lön, lägre arbetsbelastning, mer fortbildning, mindre klasser — allt behövs om skolan ska bli bättre, enligt lärarna på Östervåla skola.
Heby, fem mil nordväst om Uppsala, är en glest befolkad kommun med många små skolenheter dit elever åker skolskjuts.
Av landets 290 kommuner hamnar Heby på drygt 100:e plats när det gäller resurser, lärartäthet och löner.
Den här mandatperioden styr allianspartierna med hjälp av MP. Perioden innan var det en koalition mellan M, FP, S och V.
Oavsett färg på styret har det funnits en vilja att satsa på skolan, enligt Ulla Hammenborg, lärare i textilslöjd på Östervåla skola och ordförande för Lärarförbundet i Heby. Elevpengen och lärartätheten är den högsta i länet. Och i senaste lönerevisionen landade man på 3,5 procent.
— De borgerliga kanske tänker mer på ekonomin och lönerna, S mer på omsorgsfrågorna. Men jag upplever ändå att de är rätt överens i skolfrågor här, säger hon.
Men trots samsynen och den relativt sett hyfsade elevpengen är utmaningarna stora. I Heby bor många egenföretagare och familjer som tar emot fosterbarn. Utbildningsnivån är låg, antipluggkulturen bland pojkarna stark och få läser vidare på högskolan.
Kommunen ligger på 43:e plats i landet när det gäller hur väl eleverna presterar i relation till sina förutsättningar, vilket tyder på att skolan kompenserar en del. Men de faktiska resultaten ligger långt under riksmedel.
— Vi måste ägna oss mycket åt motivationsarbete, säger Ulla Hammenborg,
Kollegan Frida Öhman, lärare i matte/NO och en av Östervåla skolas förstelärare, har 28 elever i sin sexa. Tre har kommit nya den här terminen, och flera i klassen har bristfälliga kunskaper. Hon önskar att gruppen var mindre.
— Helst skulle jag vilja ha in specialläraren i klassrummet. Det är bättre än att elever går i väg till en särskild undervisningsgrupp som här, säger hon.
Arbetsbelastningenär det allt överskuggande problemet när Ulla Hammenborg åker runt och träffar kolleger. Lärarna är för få för att mäkta med allt förändringsarbete och dokumenterande samtidigt som eleverna ska få den undervisning de har rätt till. Antingen måste uppgifter bort eller lärarna bli fler. Eller både och.
Ingen av lärarna vi pratar med vill välja mellan hög lärartäthet och högre löner.
— I vissa klasser kanske man kan ha 28 elever medan det är en omöjlighet i andra. Jag tror på mer lärare och mindre grupper bland de yngre. Satsar man där är det mycket lättare att bygga vidare sedan, säger Frida Öhman.
Östervåla skola har sökt matte/NO-lärare en tid utan att få napp. Språk har man också svårt med.
— För att få lärare till grundskolan i dag måste man ge en bra lön. Särskilt där folk kan pendla till andra kommuner. Förskollärare kan få 32 000 i en storstadskommun mot 22 000 här. Så det är klart att lönen har betydelse, säger Ulla Hammenborg.
Lön och fler arbetskamrater räcker inte. De vill också ha kontinuerlig kompetensutveckling som bygger på forskning och ett systematiskt kvalitetsarbete.
— Det är bara i undervisningen vi kan göra skillnad och påverka resultaten, säger Frida Öhman.