Gymnasieläraren David Nilsson i Malmö har informerats om att han kommer att anmälas till Skolinspektionen av sin rektor. Anledningen är att han satt ”orimligt” många F i betyg. – Jag har aldrig varit med om något liknande, säger han.
David Nilsson är historielärare på den kommunala gymnasieskolan S:t Petri i Malmö. När han lämnade in betygslistorna för de 177 elever han undervisat i år tre så hade 51 av dem fått betyget F.
Han blev då kallad till ett ”klargörande samtal” med skolledningen där han informerades om att rektorn skulle göra en anmälan för oskicklig yrkesutövning till Skolinspektionen, en anmälan som i allvarliga fall kan leda till indragen legitimation. Anledningen sades vara att han inte förstått innebörden i styrdokumenten.
Rektorn förklarade också att skolledningen övervägde att ge honom en skriftlig varning, samt att han hade helgen på sig att gå igenom samtliga betyg igen och göra en ny bedömning. David Nilsson hävdar att rektorn meddelade att han inte behövde omvärdera A-betygen och att skolledningen indirekt uppmanade honom att godkänna fler elever.
– Arbetsgivaren var inte intresserad av att se mitt betygsunderlag. De har endast utgått från statistiken och säger att det är ”orimligt” många F. Jag har aldrig varit med om något liknande.
Kommer du att ändra betygen?
– Jag är inte färdig med den nya bedömningen än, men det är klart att det blir betydligt färre F. Det är vansinnigt. Samtidigt som man talar om kvalitetssänkning och att vi får kritik för att studenterna har för dåliga förkunskaper på universiteten så händer det här. Utgångspunkten verkar vara minsta möjliga ansträngning för högsta möjliga betyg.
Rektor Eva Daun förnekar att det handlar om en uppmaning att minska antalet F.
– Absolut inte. Vi är extremt tydliga med att läraren är suverän i sin betygssättning. Men finns det problem på en strukturell nivå måste vi agera som skolledning.
Vad är det för problem?
– Det är oerhört komplext att sätta betyg nu för tiden. Det är olika förmågor som ska mätas. Man kan inte sätta F för att en elev missat en uppgift eller ett prov. Och som rektor är jag skyldig enligt skollagen att säkerställa att betygssättningen sker på rätta grunder.
Men hur kan ni veta på vilka grunder eleverna underkänts när ni inte har tittat på bedömningsunderlagen.
– Det vet vi inte. Men om man jämför samma elevgrupps resultat på andra liknande kurser så ser man att det inte kan stämma.
Lars Dirke är hovrättsråd och ordförande i Lärarnas ansvarsnämnd. Han har inte hört talas om något liknande fall tidigare.
– Det är inget som varit aktuellt i Lärarnas ansvarsnämnd. Rent principiellt skulle man kunna tänka sig att alla sorters anmälningar om oskicklighet kan hamna på vårt bord, alltså även när det gäller betygssättning. Men för att fråntas legitimationen ska man vara olämplig som lärare och då handlar det om grov oskicklighet. Samtidigt har arbetsgivaren skyldighet att stötta arbetstagaren i dessa fall, exempelvis med fortbildningsinsatser.
David Nilsson har arbetat som gymnasielärare i sex år och säger att skolledningen tidigare alltid har uttryckt förtroende för honom.
– Jag har inget att dölja eftersom jag har gjort så gott jag kunnat utifrån mitt uppdrag och har stöd bland mina kolleger. Vill arbetsgivaren anmäla mig så får de väl göra det. Jag är så trött på det här, det får räcka nu. Om vi ska ha någon status i det här yrket så måste vi lärare börja säga ifrån.
Niklas Arevik