Kostnaderna per elev i såväl grundskola som gymnasium har ökat kraftigt sedan 2000-talet. Samtidigt blir en lägre andel elever behöriga till gymnasium och högskolor.
Lärarlönerna står för de största kostnadsökningarna i grundskolan, enligt SCB:s nya sammanställning av skolstatistik, som presenterades under Almedalsveckans andra dag.
Utbildningskostnaderna i Sverige var under år 2012 cirka 240 miljarder kronor vilket motsvarar 13 procent av de totala offentliga utgifterna. Sedan år 2000 har kostnaderna för utbildning ökat med 30 procent i Sverige, enligt SCB.
Den totala kostnaden för grundskolan har ökat med 16 procent och i gymnasieskolan har kostnaderna ökat med 39 procent.
Under samma period har samtidigt andelen behöriga till gymnasium och högskolor minskat totalt sett, både för friskolor och kommunala skolor, enligt SCB.
Medan kostnaden per elev legat nästan stilla i de fristående gymnasieskolorna så har kostnaderna skenat iväg för de kommunala gymnasieskolorna. De är undervisningen som kostar mer och statistiken visar bland annat att lärartätheten har ökat. Samtidigt har de kommunala skolorna haft oförändrade lokalkostnader.
– Exakt vad detta beror på är svårt att slå fast. Men det kan bero på att kommunala skolor haft svårare att anpassa sig till att det blivit betydligt färre elever. Kommunala skolor står också med en större beredskap för att ta emot elever, säger Maria Pettersson, statistiker på SCB.
Den ökade lärartätheten kan alltså vara ofrivillig och bero på att eleverna blir allt färre i klassrummen på gymnasiet samtidigt som skolorna ändå måste behålla lärarkompetens för att kunna undervisa i olika ämnen.
Kostnaderna är också betydligt högre i glesbygdskommuner där det finns få fristående gymnasieskolor.
Även Svenskt Näringsliv har kommit till liknande slutsatser i sin samhällsekonomiska analys som presenterades i söndags i Almedalen. De konstaterar även att kostnaderna per inskrivet barn i förskolan har ökat. Och antalet inskrivna barn har ökat med 170.000 barn.
Deras slutsats var att resurserna inte används effektivt i svensk skola och att resurserna till skolan, i en internationell jämförelse, är höga.
– Resurserna till svensk skola har ökat hur man än mäter och ändå visar kunskapsmätningar som PISA att vi har sämre resultat, säger Mikael Witterblad, välfärdsekonom på Svenskt Näringsliv.
SCB:s jämförelse visar dock att kostnaderna per elev år 2013 skiljer sig väldigt mycket i grundskolan beroende på i vilken kommun en elev går i skola. I Pajala var kostnaden totalt 127.865 kronor per elev och i Falköping 72.817. I Sorsele var kostnaden för undervisningen 71.285 kronor medan eleverna i Hagfors bara kostade kommunen 37.170 kronor.
– Vad vi kan se är att Norrlandskommunerna har hög lärartäthet och höga lokalkostnader per elev, säger Maria Pettersson på SCB.
Lenita Jällhage