Lärarna tror på elevers förmåga att lära sig och uppnå målen. Men de tror samtidigt att eleverna ofta inte vill detta. Det visar en analys av över 400.000 enkätsvar som Skolinspektionen har gjort.
Skolinspektionen genomför sedan 2010 den så kallade Skolenkäten två gånger per år. I den får elever, lärare och föräldrar tycka till om skolan. Myndigheten har nu gjort en första analys av de över 400.000 enkätsvaren över tid, från 2010 till våren 2014.
Ett tydligt resultat, enligt Skolinspektionen, är att lärarna tror att elever kan lära sig och nå målen, men att de också tror att eleverna inte vill detta.
Hur ska man tolka detta, Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen?
– Det blir spekulationer, men skulle kunna tolka det som att lärarna tycker att eleverna inte jobbar och anstränger sig tillräckligt. Att de inte har tillräcklig vilja och motivation.
Knappt en fjärdedel av eleverna i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet anger att lärare inte får de att tro på sig själva i sitt skolarbete.
Är det inte delvis en lärares uppgift att få en elev att tro på sig själv och förbättra sin prestation?
– Jo. En stor del av undervisningsuppdraget går ut på att motivera eleverna.
Hon tror att det också kan finnas en koppling till hur kunskap värderas, främst bland killar. Kunskaper anses inte tufft och ger ingen status, därför sjunker intresset att prestera bättre än man i själva verket skulle kunna.
Ett annat tydligt resultat handlar om trygghet i skolan. Frågan som ställdes var om eleven känner sig rädd för vuxna på skolan eller andra elever. 10 procent angav att de var rädda för andra elever. Generaliserat på landets totala elevantal motsvarar det cirka 130.000 elever. 6 procent angav att de var rädd för en eller flera vuxna på skolan.
Enkätsvaren ger inga svar på varför eleverna är rädda.
Vems ansvar är det att elever känner sig trygga i skolan?
– Ytterst är det ett ansvar för huvudmannen, att man fördelar resurserna rätt, att det finns kompetensutveckling. Det är också ett ansvar för rektor att stödja sina lärare, att det finns ett samspel på skolan.
Hur viktig är otryggheten för resultaten?
– Jag tror det är väldigt betydelsefullt. Är det inte lugn och ro i klassrummet eller att man blir utsatt för kränkningar eller är rädd att gå till skolan kan man inte koncentrera sig på skolarbete, naturligtvis.
Otrygghet hänger intimt samman med studiero, enligt Begler, och här finns en slående skillnad i hur elever och lärare uppfattar saken. Hälften av eleverna upplever att det är störande på lektionerna. Men när det gäller lärare är det bara 10 procent som anger att det inte är studiero i klassrummet.
– Det kan finnas flera förklaringar. En lärare kanske inte vill säga att den har stökigt i sitt eget klassrum. Det kan också vara en skillnad i upplevelser. När läraren uppfattar miljön som kreativ och stimulerande, med mycket prat och diskussioner, kan elever ändå känna sig störda.
– Men skillnaden i synsätt på studiero i klassrummet är mycket stor och det är otroligt viktigt att lärare tar detta på stort allvar, tycker Ann-Marie Begler.