I valrörelsens slutspurt bjuder partierna över varandra i löften om högre lärarlöner. Men vilka lärare ska få höjda löner? Och hur ska det gå till?
Nu i valrörelsen har regeringen lovat ännu fler karriärtjänster.
De senaste veckorna har Miljöpartiet och Socialdemokraterna trissat upp budgivningen genom att utlova flera statliga miljarder kronor i en mer generell satsning på lärarlönerna.
Men det finns flera viktiga skillnader mellan de tre förslagen. Det handlar om hur mycket pengar som satsas, vilka lärarkategorier som ska få höjda löner, hur många lärare som omfattas och om villkoren för att lärarpengarna ska betalas ut från staten.
• Pengasumman: Miljöpartiet satsar mest på höjda lärarlöner, 3,75 miljarder kronor per år från nästa år. Satsningen innebär att varje lärare i genomsnitt får drygt 2 000 kronor från staten i höjd lön. Socialdemokraterna satsar 2,5 miljarder kronor. Alliansen satsar 451 miljoner kronor.
• Berörda lärarkategorier: MP:s förslag omfattar alla som har lärarexamen, förskollärarexamen och fritidspedagogexamen. S-förslaget omfattar skolans lärare, men ej förskollärare. Fritidspedagoger kan omfattas, om parterna kommer överens om det. Alliansens förslag berör dem som har utnämns till förstelärare.
• Antalet lärare: MP vill se »ett generellt lönelyft för Sveriges lärare«. S anger inte hur många lärare som bör få höjda löner, utan överlåter detta åt parterna. Alliansen vill satsa på 8 000 nya förstelärare, utöver de 14 000 som finns nu.
• Villkoren för utbetalning: MP kräver att kommuner och friskolor förbinder sig att lönerna för lärarna ökar minst lika mycket som för andra yrkesgrupper i de kommande avtalsrörelserna. S ställer inga krav på förhand, utan aviserar bara att regering och parterna ska enas om en uppgörelse om höjda lärarlöner.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar utspelen.
— Men regeringen måste matcha oppositionen med en bred satsning på lärarlönerna.
— Det räcker inte med karriärtjänsterna för att mota lärarkrisen. Då kommer det att ta decennier att täppa igen lönegapet gentemot andra yrkesgrupper.
Jan Björklund (FP), varför matchar regeringen inte oppositionens förslag om statliga lärarmiljarder?
— Så länge skolan är kommunal måste det vara kommunerna som bekostar lärarlöner. Om man bara pumpar in statliga pengar i löneförhandlingarna kan kommunerna använda de pengarna till andra svarta hål.
Ibrahim Baylan (S), varför omfattar er lönesatsning inte förskollärarna?
— Vi har väldigt få sökande på lärarutbildningarna till grund- och gymnasieskolan. Däremot söker många till förskollärarutbildningarna. Rekryteringsläget är mest akut för grund- och gymnasieskolan.