Skolinspektionens prövningar av nya friskolor måste bli bättre, anser Riksrevisionen. En relativt stor andel av de nystartade friskolorna har vid första tillsynsbesöket många eller allvarliga brister.
Riksrevisionen har under 2012 granskat Skolinspektionens tillståndsprövning av friskolor. Riksrevisionen anser att Skolinspektionen måste göra kraven som ställs på de sökande tydligare och göra djupare prövning av exempelvis skolans tillgång till lärare och rektor.
"Granskningen visar att metoden för att bedöma ansökningar behöver utvecklas så att den blir mer effektiv. Till exempel bör Skolinspektionen begära in ett underlag som bättre speglar den sökandes förutsättningar att bedriva skola", säger riksrevisor Gudrun Antemar i ett pressmeddelande.
Riksrevisionens slutsatsär att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig vikt vid sin funktion som gatekeeper — grindvakt. En kritik som Skolinspektionen till viss del instämmer i:
— Det är väl en utopi att kunna landa i en prövning som till 100 procents säkerhet garanterar att alla skolor som startar gör det utan brister. Men Riksrevisionen har en poäng, och vi ser kontinuerligt över det underlag vi tar in för bedömning. Nästa år gör vi ett större arbete för att fånga de viktiga frågorna, säger Andreas Spång, Skolinspektionens chef för enheten för tillståndsprövning.
Han påpekar att Skolinspektionen infört en ny spärr i år: etableringskontroll. En huvudman som fått tillstånd att starta en ny skola granskas sedan ett par månader före skolstart för att säkerställa att allt fungerar i praktiken.
— Det handlar om att skolan har fått det antal elever den uppgav i ansökan, och om att den har lokaler och behöriga lärare. Vad vi kan se hade de flesta allt på plats. Men av 119 som hade möjlighet att starta var det bara 26 som gjorde det. Det är möjligt att etableringskontrollen haft en avskräckande effekt, säger Andreas Spång.
TT