Så mycket som varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Läget är alarmerande, konstaterar Skolverket.
Ungefär var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen över huvud taget. Skolverkets nya rapport visar i vilken grad de behöriga lärarna har tjänst som matchar deras kompetens. Det är en mycket problematisk bild Skolverket visar: I gymnasieskolan är drygt hälften, 52 procent, av lärarna behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskoleklassen 65 procent.
Av siffrorna framgår att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom skolan eller förskoleklassen. De många utkvitterade lärarlegitimationerna visar alltså inte alls tillgången på lärare i skolorna.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström blev förvånad över de låga behörighetssiffrorna:
– Det blev jag faktiskt. De här siffrorna visade en sämre behörighetssituation än vad jag hade räknat med, säger hon till TT.
På frågan vad hon ser som mest alarmerande svarar hon:
– Det är helhetsbilden som är alarmerande. Den är så bekymmersam att vi faktiskt måste agera gemensamt. Det är dags för en nationell handlingsplan, säger hon.
En handlingsplan kräver insatser på alla nivåer, understryker Anna Ekström och ger ett exempel på läget nu:
– Lärarlyftet II som vi arbetar med just nu, där ser vi med oro att vi inte får så många sökande som vi hade hoppats på. När man då läser denna rapport och inser att det finns så stora behov av vidareutbildning, är de låga söktalen ett tecken på att det saknas tillräcklig insikt om hur stora problemen är.
Skolverkets uppmaning till regeringen är att låta utreda om det går att skapa fler vägar in i läraryrket utan att för den skull sänka kraven. Med andra ord: utflödet från lärarutbildningarna räcker inte.
Skolverket vill också se att huvudmännen tar ett större ansvar för kompetensförsörjning, som fortbildning.
Skolverkets sammanställning visar att 31 procent av lärarna som undervisar i svenska i grundskolan saknar behörighet för ämnet och den aktuella årskursen. Det är den minst dåliga siffran i grundskolan. Bland mattelärarna är andelen 34 procent. Svenska som andraspråk: 55 procent. Spanska: 57 procent. Och hem- och konsumentkunskap: 70 procent.
Detta läsår kan obehöriga lärare ännu ansvara för undervisningen och sätta betyg. Men det första 1 juli 2015 är övergångsperioden slut. Då är det också slut på möjligheten för obehöriga lärare att bli behörig på basis av sin yrkeserfarenhet. Kanske har huvudmännen tyckt att denna möjlighet till legitimation är tillräcklig, resonerar Anna Ekström.
– Men den här perioden borde vi använda till en riktig kraftsamling för att se till att lärare får undervisning. Annars står vi om några år i ett ännu värre läge.
Konsekvensen av den stora mängden obehöriga lärare blir att skolorna får problem.
– Lärare utan legitimation kommer ju inte att kunna sätta betyg och får inte tillsvidareanställning. Det är klart att det blir konsekvenser. Men jag tänker mest på konsekvenserna för barn och elever. Så många studier visar att inget slår en skicklig lärare, säger Anna Ekström.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén kallar siffrorna för en kalldusch för svensk skola.
Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan håller med om att det behövs en nationell handlingsplan. Han ser gärna att den är blocköverskridande och att den utarbetas i samarbete med lärarfacken och arbetsgivarna. Han pekar på två åtgärder som de vill genomföra:
– Vi har tagit fram ett program som har två delar. Det ena är att på kort sikt försöka få in andra grupper (i läraryrket), alltså ta fram en kortare utbildning för redan utbildade akademiker.
S vill satsa på mindre klasser. Visar inte Skolverkets rapport att det är ett fantasiförslag, det finns ju inte tillräckligt med behöriga lärare?
– Just på det specifika området finns det faktiskt det. Högskoleverket har vid flera tillfällen påpekat att det kommer att finnas ett överskott av utbildade lågstadielärare, säger Baylan.
– Sedan finns de inte alla gånger i skolan. Det är därför vi lägger fram förslag både om att anställa fler lärare och betala dem bättre.
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen lärande och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Landsting, blev inte förvånad över Skolverkets siffror. En egen, färsk studie av behörighetsläget i ämnet matematik pekade i samma riktning.
– Med utgångspunkt för hur det såg ut i matematik kunde man nog ana det, säger han till TT.
Hur tror du siffrorna tas emot ute i kommunerna?
– En del har nog gjort egna undersökningar och är beredda, andra har inte gjort det. Man har olika koll på läget.
Skolverkets rapport visar att de fristående skolorna genomgående har lägre andel behöriga lärare. Det gäller alltså hela vägen från förskoleklass till gymnasieskola. I de kommunala lågstadieklasserna ligger andelen behöriga lärare på drygt 60 procent, i de fristående på cirka 45 procent.
I gymnasieskolan är andelen behöriga lärare per ämne genomgående lägre i de fristående skolorna. Likadant på högstadiet: andelen behöriga lärare är lägre i samtliga ämnen i de fristående skolorna.
TT