Så mycket som varannan lärare i gymnasiet och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i. Det visar Skolverkets statistik och myndigheten beskriver läget som alarmerande.
Högstadieläraren Anne Bäck på Fryxellska skolan i Västerås är inte förvånad.
– Nej, det här ser jag ju på min egen skola. Det är till exempel inte alla av oss SO-lärare som är behöriga i samtliga fyra ämnena, säger hon.
Själv är hon behörig historielärare men av organisatoriska skäl har det blivit geografi och samhällskunskap som hon undervisar i. Hon tycker inte att hon är en sämre lärare för att hon är obehörig.
– Jag har min grundtanke om hur jag vill lära ut och den gäller oavsett ämne. Däremot blir det tyngre för mig själv eftersom jag måste läsa in mig mer på ämnena, konstaterar hon.
Ungefär var femte lärare har inte någon lärarexamen över huvud taget. Men problemet med obehöriga lärare är alltså större än så. Det blir tydligt om man lägger samman lärarna utan lärarexamen med de legitimerade lärare som undervisar i ämnen där de saknar behörighet. Det visar sig då att endast 52 procent av lärarna i gymnasiet är behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskoleklassen 65 procent.
Skolverket lägger en del av ansvaret på huvudmännen som måste göra mer för att fortbilda obehöriga lärare.
Men då måste utbildningarna anpassas bättre, kontrar Per-Arne Andersson som är ansvarig för skolfrågor på Sveriges kommuner och landsting.
– Lärarna måste kunna arbeta och studera samtidigt. Det går inte att skicka iväg lärare på långa sjok av utbildning på annan ort. Det saknas ofta vikarier att ta in eller så har huvudmännen inte råd att göra det, säger han.
SO-läraren Anne Bäck är tveksam till att återgå till skolbänken.
– Jag har redan pluggat i fem och ett halvt år. Jag kommer inte dubbla min lön genom att plugga fyra, fem år till för att bli behörig i alla SO-ämnen, konstaterar hon.
Lärarförbundet vill nu att kravet på lärarlegitimation skjuts tre år framåt till 2018.
– Det här är ett allvarligt läge och det krävs ett nationellt ansvar. Det håller inte att skylla på varandra. Vi behöver en handlingsplan med enighet kring åtgärderna, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Där får hon nu backning av både Skolverket och Socialdemokraterna som vill se en nationell handlingsplan med samverkan mellan utbildningsdepartementet och Skolverket i samråd med lärarfack och arbetsgivare.
Lärarförbundet vill även se ett kompetensutvecklingscentrum som erbjuder både kompletteringar för behörighet och vidareutbildning yrkeslivet igenom. Att Lärarlyftet II inte lyckats locka så många lärare som skulle behövas tycker Eva-Lis Sirén inte är så märkligt.
– I andra yrken är det självklart att när kraven höjs så får man kompetensutveckling på betald arbetstid. Så har det inte varit för lärare och några går i väggen på vägen, säger hon.
Skolverkets genomgång visar också att var fjärde legitimerad lärare inte längre arbetar inom skolan. En outnyttjad arbetskraftsreserv, enligt Eva-Lis Sirén.
– 64 000 lärare som jobbar med annat. Vi vet att det är lönen som är främsta orsaken till att de lämnat yrket och att höjda löner skulle kunna locka dem tillbaka, säger Eva-Lis Sirén.
Per Hagström Lotta Holmström