Regeringen slopar skatteavdraget för läxhjälp på gymnasiet redan vid årsskiftet. Samtidigt stramar man åt den läxhjälp som tidigare varit möjlig inom ramen för barnpassning. Den ska bara få ske ”i ringa omfattning”.
Januari 2013 införde Alliansregeringen en särskild bestämmelse som gjorde det möjligt för föräldrar att göra avdrag för läxhjälp och annat skolarbete för elever som går på gymnasiet, så kallad läxrut.
Den bestämmelsen vill regeringen ta bort. Man motiverar slopandet av avdraget med att elevers möjlighet att få hjälp med läxor inte ska vara beroende av om hen har föräldrar som kan hjälpa till eller som kan betala för hjälp.
Att den nya regeringen vill ta bort möjligheten är känt sedan tidigare. Av en promemoria inför budgeten 2015 framgår nu att avdraget slopas vid årsskiftet.
Men regeringen föreslår även en annan förändring. Hjälp med skolarbete har ansetts ha ett nära samband med barnpassning och det har därför varit okej för en barnvakt att hjälpa till med läxor i hemmet. Den möjligheten, som fanns redan innan förändringen 2013, försvinner nu.
Enligt promemorians förslag ändras bestämmelsen så att den gäller barnpassning som inte mer än ”i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete”.
Syftet är att ta bort utrymmet för renodlad läxhjälp i hemmet. Att helt utesluta hjälp med läxor anser regeringen ger upphov till gränsdragningsproblem. Det skulle till exempel påverka de företag som erbjuder enbart barnpassning, det vill säga inte uttryckligen erbjuder hjälp med skolarbete. Därav formuleringen ”i ringa omfattning”.
Förslaget får stora konsekvenser för den växande läxhjälpbranschen. De fyra största läxhjälpsföretagen omsatte cirka 100 miljoner kronor 2013. 90 procent av omsättningen är, enligt branschen själv, skattereduktionsberättigad. 45 procent av ”kunderna” går på gymnasiet, 45 procent på högstadiet.