Det ska bli nytt tak för barngrupperna i förskolan och en tydligare politik för fritidshemmen. Det löftet ger Gustav Fridolin (MP), ny utbildningsminister.
Sveriges nya utbildningsminister, Gustav Fridolin, har precis flyttat in i företrädaren Jan Björklunds hörnrum på utbildningsdepartementet.
Några personliga saker har han inte hunnit få dit. Men rummet är överfyllt av blombuketter med lyckönskningar och doften från buketternas liljor är närmast berusande.
Hur reagerade du när Löfven erbjöd dig posten som utbildningsminister?
— Klart att jag blev jätteglad. Jag vill göra mitt bästa för att det ska finnas möjligheter för alla lärare att göra sitt jobb på ett sådant sätt att vi tillsammans vänder utvecklingen i skolan. Sedan är det ett stort ansvar men jag såg aldrig att det fanns ett alternativ till att försöka.
Ni vill höja lärarnas löner med statliga pengar, hur ska det gå till?
— Vi tillskjuter statliga medel som parterna kan fördela. Eftersom vi vet att parterna vill att pengarna ska gå till höjda lärarlöner, kan vi redan nu vara tydliga med att de också kommer att gå dit. Det som står i överenskommelsen är (läser ur ett papper): »Regeringen tillför resurser, för en dialog med parterna, för att möjliggöra att lärares löner höjs.«
Hur mycket pengar blir det?
— Det kommer att presenteras i budgeten. Men ingångsvärdena är kända. Socialdemokraterna hade 2,5 miljarder kronor och vi hade ett förslag om 3,75 miljarder — någonstans där emellan är det rimligt att vi hamnar.
Vad händer med karriärtjänsterna?
— Vi har stått bakom karriärtjänsterna. Vi tycker att det är bra att det finns system som pekar just mot utvecklingen i läraryrket men de måste kompletteras med mer generella lönesatsningar. Man kan inte satsa på några om man inte samtidigt satsar på alla.
— Karriärtjänsterna måste också kvalitetssäkras. Karriärtjänsterna har verkligen varit en motor för det kollegiala lärandet men vi har också sett exempel där det inte alls fungerat.
Ska det vara skolplikt i förskoleklassen?
— Ja, det är förslaget som ligger i överenskommelsen med S. Men vi har betonat att förskoleklassen måste fortsätta vila på den pedagogik som var grunden när systemet byggdes upp.
Så förskolepedagogiken blir kvar?
— Ja, ja. Det vore en väldigt dålig prioritering att säga åt duktiga förskollärare som är experter på små barns lärande: Ni får inte längre jobba med sexåringar.
Ska det vara skolplikt upp till 18 år?
— Det kan vara ett sätt att åstadkomma att alla går i gymnasiet. Men det vi är överens om, partierna emellan, är målsättningen att alla ska gå i gymnasiet.
Men inget tvång alltså?
— Det kan absolut vara ett sätt men det kanske också kan finnas andra åtgärder.
Hur ska ni få fler specialpedagoger och speciallärare?
— Här är ett av de orosmoln som finns på himlen över skolan. Vi kommer att ha en regering som väldigt tydligt vill prioritera fler speciallärare och specialpedagoger. Men det är en av de yrkeskategorier i skolan där vi har de absolut största pensionsavgångarna att vänta och få som söker utbildningarna.
Ni har inte funderat på att behålla premien på 50 000 kronor?
— Nej, vi har snarare tittat på att skapa bättre förutsättningar under tiden man utbildar sig eller olika former av studiestödsavskrivningar för speciallärare och specialpedagoger.
Hur ser du på barngruppernas storlek på fritidshemmen?
— Fritidsgrupperna är för stora. Där ligger väldigt mycket av fritids problem.
Vad ska ni göra åt det?
— Man måste anställa fler fritidspedagoger. Det kommer vi inte runt.
Vill ni införa tak för grupperna på fritids?
— Vi ska titta på kvaliteten på fritidshemmen. Vår bild är att det egentligen har saknats en nationell politik för fritidshemmen. Vi måste få in fritidshemmen och fritidspedagogiken i tänkandet kring hur man gör en bra skoldag. Om den innehåller tak, stimulansmedel eller annat behöver vägas mot varandra.
När får fritidspedagoger legitimation?
— Jag kan inte ge ett datum nu. Men vi ska påbörja ett arbete för att se över alla de problem som fortfarande finns med behörighetsreformen. Det här är en av de frågor som jag verkligen brunnit för, att det blir helt löst för dem som jobbar på fritidshemmen.
Vill ni skjuta upp slutdatumet för lärarlegitimationen?
— Nej, målet är att vi ska klara behörighetsfrågan inom den tidsram som är uppsatt. Att nu försöka ändra tidsplanen igen riskerar att skapa fler problem än det löser.
Vill ni sätta ett tak för barngrupperna i förskolan?
— Ja, vi vill återinföra de riktlinjer som tidigare fanns för barngruppernas storlek. Men storleken ska vara av ett sådant slag att den faktiskt kan användas av kommunpolitikerna — det ska vara ett konkret tal.
Vill ni se mindre grupper eller fler lärare på lågstadiet?
— Jag tror inte att det är så enkelt att man kan säga antingen eller. Förutsättningarna för vad man behöver är olika på olika skolor. Det viktiga här är att ha en tydlig resultatbild. Alla elever ska senast i tredje klass ha med sig grunderna. Det ska bli fokus på läsa-skriva-räkna-kunskaperna.
— Men målstyrningen ska vara tydlig och där kommer vi att sätta till resurser för att man ska kunna anställa dem man behöver.
Är du nöjd med uppgörelsen med S och V om vinster i välfärden?
— Ja, uppgörelsen landade precis där vi hade hoppats. Det är ett tydligt besked till de andra partierna att vi tror på mångfald. Vi vet att det är bra att det finns olika pedagogiska inriktningar. Och att det finns möjligheter att driva vidare en byskola med kvalitet.
— Man kan också vara trygg med att skattepengarna faktiskt går till eleverna. Men vilka verktyg som blir mest effektiva för att förverkliga detta får utredningen som ska vara färdig 2016 utvisa.
Du har undervisat på folkhögskola. Lägger du läraryrket på is nu?
— Jag sade upp mig dagen innan regeringstillträdet. Enligt grundlagen får man inte ha en anställning samtidigt som man sitter i regeringen. Men jag träffade klassen i förmiddags. På något sätt ska jag ha kontakt med skolan.
Lenita Jällhage