Det är överdrivet att tala om en lärarkris, anser SKL:s vd Håkan Sörman efter att organisationen gjort en kartläggning av bristen på lärare. Men Lärarförbundet håller inte med.
”Sverige har i dagsläget ingen generell lärarbrist. Tillgången på legitimerade lärare är i de flesta ämnen bättre än vad som framkommer i den allmänna debatten.” Så skriver SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, i en färsk rapport.
– Talet om lärarkris är överdrivet. Sverige har inte har någon allmän lärarbrist. Vi har heller inte en massa tomma klassrum. Utvecklingen är på rätt väg. Allt fler blir behöriga och legitimerade men det tar tid, säger SKL:s vd Håkan Sörman.
SKL har genomfört en enkätundersökning med kommunala och privata huvudmän och har med hjälp av demografiuppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB) räknat ut hur många lärare som kommer att behöva rekryteras inom tio år om man tar hänsyn till elevkullarnas storlek och pensionsavgångar inom lärarkåren.
Trots att de är många, 149 000, menar SKL att det inte finns någon allmän kris för lärarförsörjningen. Men Lärarförbundet håller inte med.
– Att inte SKL vill använda ordet lärarkris i en verksamhet de själva är ansvariga för kan man förstå, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
– Men verkligheten talar sitt tydliga språk. Det råder ingen tvekan om att svensk skola befinner sig i ett allvarligt läge. Man måste ta in effekterna av behörighetsbestämmelser och legitimationsreformen och dessutom flera nya politiska förslag som har lagts. Jag uppmanar SKL att inse allvaret i situationen, säger hon.
Eva-Lis Sirén vill se större satsningar på kompetensutveckling av lärare.
– Kommuner och stat behöver räcka varandra handen och tillsammans åstadkomma förbättrade villkor för att lärare ska kunna kompetensutveckla sig, säger hon.
I enkätundersökningen framgår att bristen på legitimerade lärare varierar stort mellan ämnena. Bäst tillgång finns det på lärare i historia, samhällskunskap, idrott och hälsa, engelska, svenska och religionskunskap. I dessa ämnen uppger 3 procent eller färre av huvudmännen att det finns brist på legitimerade lärare i gymnasiet. I grundskolan är det några procentenheter fler.
Värre ser det ut med lärarförsörjningen vad gäller moderna språk (38% av huvudmännen har stor brist på legitimerade lärare), svenska som andraspråk (40%), slöjd (42%), teknik (46%) och modersmål (56%) i grundskolan och svenska som andraspråk (30%) samt yrkesämnen (38%) i gymnasiet.
På SKL är de medvetna om att kunskapen om läget varierar: vissa kommuner har kartlagt behörigheten, andra inte.
– Vi har verkligen försökt att få enkäten att hamna hos den som har en så bra bild som möjligt, säger Caroline Olsson, chef för arbetslivssektionen på SKL.
SKL lyfter fram några yrken där det kommer finnas ett stort behov sett till demografin den närmaste tioårsperioden:
- förskollärare – särskilt i storstäder
- grundskollärare – särskilt med inriktning på matematik, teknik och naturvetenskap samt i mindre kommuner, små skolor och glesbygd
- gymnasielärare – särskilt inom matematik och naturvetenskapliga ämnen, sfi, modersmål samt moderna språk
- yrkeslärare – särskilt inom bygg, industri, data, fordon samt vård- och omsorgsämnen
- specialpedagoger och speciallärare
- fritidspedagoger – särskilt i storstadsregioner
Men de vill inte tala om en lärarbrist i de här yrkesgrupperna.
– Vi pratar om ett tioårsperspektiv. Det är svårt att tala om en brist på sikt. Det finns massor av saker som kan påverka, säger Caroline Olsson.
I rapporten listar SKL nio punkter som arbetsgivare kan arbeta med för att minska behovet av rekrytering och för att göra arbetsplatsen mer attraktiv (se faktaruta). En av punkterna handlar om att uppmana dem som frivilligt jobbar deltid att gå upp i tid. Det är ett förslag som gör Eva-Lis Sirén upprörd.
– Då har man inte insett magnituden av stress och press i läraryrket, säger hon och hänvisar till flertalet undersökningar där lärare ligger i topp vad gäller risk för psykisk ohälsa.
Lotta Holmström