Regeringen prioriterar tidiga insatser i sin skolbudget för att förbättra skolresultaten. Mer personal och mindre barngrupper i förskolan lyfts fram som två exempel. Men utbildningsminister Gustav Fridolin vill inte ange något exakt tak för storleken på barngrupperna.
Utbildningsminister Gustav Fridolin lyfte fram förskolan och förskolepedagogiken i Sverige som ett föredöme för resten av världen när regeringen på onsdagen presenterade sina skolsatsningar i höstbudgeten.
Han hänvisade också till OECD:s uttalande att barn som gått i bra förskola gör bättre resultat som 15-åringar.
– Förskolepedagogiken leder till en bra start i skolan, konstaterade han.
Skolverkets hade tidigare ett riktmärke på 15 barn per avdelning, något som avskaffades av den förra regeringen.
– Vi ska be Skolverket att återinföra ett riktmärke. Det ska baseras på den forskning som finns om barngruppernas betydelse, om barngrupper i förhållande till pedagogtäthet.
Men utbildningsministern vill inte gå ut med någon fix siffra.
– Det kan vara olika för olika åldersgrupper. Den forskning som finns visar att ju yngre barn desto viktigare är barngruppens storlek, säger han.
Följs inte riktmärket kan det bli aktuellt med lagstiftning, enligt Gustav Fridolin.
Regeringen är överens med Vänsterpartiet om att såväl minska barngrupperna som att det ska bli fler pedagoger i förskolorna.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar inriktningen.
– Det finns ett starkt tryck på att göra något åt lärartätheten i förskolan. Vi har nyligen avslutat ett förskoleupprop som samlat 23.000 namn i denna fråga så det är utmärkt att vi nu ser åtgärder på nationell nivå för att göra något åt situationen, säger Eva-Lis Sirén.
Exempel på andra tidiga insatser som regeringen vill satsa pengar på är fler anställda och mindre klasser i lågstadiet, fler speciallärare och specialpedagoger samt kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1 och en läsa-skriva-räkna-garanti i lågstadiet.
– Vi har tagit oss an uppgiften att vända utvecklingen i skolan, sa Stefan Löfven på presskonferensen.
– Fokus nu är att höja kunskapsresultaten genom tidiga insatser, höja attraktiviteten i läraryrket och öka jämlikheten i skolan.
Exempel på åtgärder för att höja yrkets attraktionskraft är höjda lärarlöner (länk till separat artikel), bättre kompetensutveckling för lärare och rektorer samt mer tid för undervisningsuppdraget.
Jämlikheten mellan skolor ska öka genom flera åtgärder. Skolor med de tuffaste förutsättningarna ska få mer pengar och de lärare som arbetar där ska få högre lön. Nyanlända ska få mer stöd, läxhjälp ska ges till alla elever och elevhälsan ska stärkas.
Enligt Stefan Löfven handlar det totalt om 3,4 miljarder kronor nästa år i ökade satsningar på skolan (se faktaruta).
– Den förra regeringen satsade sju miljarder kronor på åtta år. Den nya regeringen gör mer på två år, hävdade han.
Mats Thorén