Regeringens satsning på höjda lärarlöner skulle i snitt kunna ge varje lärare 800 kronor mer i månaden. Men det är högst oklart hur pengarna kommer att fördelas.
Regeringen presenterade på onsdagen sina satsningar på skolan i den kommande budgeten. Huvudnumret var höjningen av lärarnas löner. 2016 skjuter staten till tre miljarder kronor för höjda lärarlöner.
Enligt Lärarförbundet motsvarar detta en löneökning på knappt tre procent eller drygt 800 kronor i månaden till varje lärare i genomsnitt, om landets lärartjänster räknas om till 210 000 heltidstjänster.
Hur löneökningarna ska fördelas överlämnar regeringen till fack och arbetsgivare att enas om.
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tror att många av lärarna i hans förbund skulle vara intresserade av en generell lönehöjning.
Men förbundsdirektör Stefan Koskinen på Almega, som organiserar många av friskolorna, säger att löneökningarna ”inte ska smetas ut lika på alla lärare”:
– Vi har ett avtal med individuella och differentierade löner. Lönen ska sättas efter befattning och prestation, den ska vara ett incitament för goda insatser i klassrummet.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén verkar vara inne på samma tanke.
– Nu ska vi inte föregripa de kommande förhandlingarna. Men vi har ett individuellt lönesystem och dessa pengar ska fördelas inom det lönesystem vi har i dag.
Lärarförbundet utgår från att de statliga lönepengarna ska omfatta alla lärarkategorier, det vill säga skollärare, förskollärare och fritidspedagoger.
– Lönerna måste upp för alla typer av lärarkategorier, säger Eva-Lis Sirén.
Regeringen villkorar dock sin lärarsatsning. Villkoret är att ”parterna tar ansvar för att påtagligt prioritera höjda lärarlöner”. Vad detta betyder ville regeringen inte precisera på onsdagen.
Men i en debattartikel i Dagens Nyheter före valet skrev Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, nu utbildningsminister:
”Kommunerna måste alltså lova att inte lärares löner i kommande avtalsrörelser ska ligga lägre än märket i avtalsrörelsen.”
Eva-Lis Sirén kommenterar:
– Det innebär att kommuner och friskolor måste fortsätta att skjuta till egna pengar till lärarna, de får inte luta sig tillbaka. Det handlar om en fortsatt uppvärdering av lärarna. Och uppvärdering är att få mer än andra.
Stefan Helte