Nätdrogen spice blir ett allt större problem på många skolor. På Gotland har flera fall uppmärksammats den senaste tiden. På Wisbygymnasiet upptäcktes det första fallet för ett drygt år sedan. – Elever var okontaktbara, askgrå i ansiktet och kräktes rakt ut, berättar läraren Lotta Karlén på Wisbygymnasiet.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning genomför varje år en undersökning om skolelevers drogvanor. Den senaste kom ut 2013 och där framgår det att en tredjedel av de barn och ungdomar som provat narkotika har provat spice, som är en syntetisk form av cannabis och 24 gånger starkare.
– Det är en väldigt lättillgänglig drog och farligare än andra eftersom de som använder den inte riktigt vet vad den innehåller, säger Anders Gardelin, rektor på Wisbygymnasiet.
Han tror att det framförallt är elever som även tidigare varit intresserade av droger och att prova gränser som dras till nätdrogen, men att lättillgängligheten gör att det finns en risk att även andra elever lockas att prova.
Läraren Lotta Karlén, som är programansvarig på introduktionsprogrammet, säger att de i kollegiet känt av en ökning de senaste två åren. Hon beskriver det som en känsla av att något pågår, något som är svårt att sätta fingret på.
– Det kan vara ökade mobilkontakter, att eleverna smusslar, börja springa ut ofta för att dricka vatten och en ökad trötthet och svårigheter att koncentrera sig. Det är ju svårt att veta om det är vanlig trötthet eller något mer. Vid några tillfällen har det också dykt upp folk på skolan som inte har där att göra, och vi har fått avhysa dem.
Det har också förekommit ett antal fall då elever varit synligt drogpåverkade på skolan. Det första tillfället var för ett drygt år sedan.
– Det märktes på att eleverna var vingliga och raglade som berusade. Ansiktena var askgrå med röda ögon och det var svårt att få kontakt med dem. Till slut kräktes de rakt ut i skolan.
På Wisbygymnasiet har de en tydlig drogpolicy, vilket Lotta Karlén tycker är en bra trygghet. I hennes arbetslag känner de sig trygga med vad de ska göra om något liknande händer igen. Det handlar om att kontakta föräldrar, socialen och i vissa fall även polisen.
Skolan samarbetar nu med polisen för att se vad de gemensamt kan göra för att komma åt problemet. I morgon fredag ska de ha ett möte för att diskutera nästa steg. En åtgärd som nämnts är att sätta in narkotikahundar för att nosa reda på droger i elevernas skåp, något som tidigare skett i bland annat Lidköping.
– Droghundar löser inte själva drogproblemet, men det finns en vanmakt bland personalen på skolan. Vi vet att det sker ett utbyte på skolgården och i elevskåpen. Kanske kan bara det att polisen visar sig på skolan ha en avskräckande effekt, säger Anders Gardelin.
Lotta Karlén skulle välkomna polishundar på skolan när eleverna inte är där.
– Allting som är förebyggande snarare än en reaktion på en plötslig händelse är bra. Skolan ska inte få bli en frizon för narkotika, det känns jätteviktigt. Det stora flertalet elever sysslar inte med sådant, säger hon.
Hon är också delaktig i aktionsgruppen mot narkotika på Gotland på fritiden. Det är ett nytt nätverk som har bildats för att bättre nå ut med information till föräldrar och för att påverka politiker att göra mer.
– Det mal så långsamt. Vi vill arbeta för att få föräldrar att nätverka mer, säger hon.
Lotta Holmström