Privata och offentliga skolor lever i skilda världar i Australien
Friskolesystemet i Australien har skapat så stora skillnader i lärares arbete att det nästan går att tala om två olika läraryrken: de lärare som jobbar på friskolor där eleverna högpresterar, respektive de som jobbar på offentliga skolor med lågpresterande elever.
— Det verkar krävas så skilda kompetenser att en lärare som börjar arbeta på den ena sortens skola kan tycka att det är svårt att byta till den andra sorten, säger Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet, som under 2011 och 2013 intervjuat ett 50-tal lärare i Sydney och Perth på temat arbetsvillkor och konkurrens.
Lärare på Australiens högpresterande skolor brottas med utmaningar som att möta elevernas och föräldrarnas förväntningar på topprestationer. Medan lärarna längs den andra änden av pendeltågslinjen kan vara mer bekymrade över att få eleverna till skolan, hålla ordning i klassen och samtidigt nå kunskapsmålen.
Resultaten från denna pilotstudie ingår i ett större forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet. Syftet är att undersöka hur friskolereformen i Sverige har påverkat lärarnas arbetsvillkor.
Forskargruppen har valt Australien som jämförelseland på grund av att man där har haft privata skolor under en längre tid och att man där, liksom i Sverige, har en uttalad strävan efter likvärdighet bland skolorna.
Nästa steg är att göra en liknande studie i Sverige. Det finns gott om forskning som undersöker hur friskolereformen påverkar elevernas val samt studieresultat, men Karolina Parding och hennes medarbetare kommer att titta närmare på hur lärarnas arbetssituation har förändrats.
— Tidigare hade lärare två logiker att jonglera med: den professionella logiken och den byråkratiska styrningslogiken. I dag finns en tredje logik: marknadslogiken, säger hon.
Konkret kan det innebära att lärare medverkar på mässor eller skriver broschyrer. Det kan också innebära att de funderar över nya kurser som ska locka fler elever.
Forskarna gör både kvalitativa intervjustudier och samlar in kvantitativa data. I somras publicerades en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) som konstaterade att gymnasielärare tenderar att följa efter de elever som har bäst betyg.
— Vi vill fortsätta på det spåret och intervjua lärarna om hur de faktiskt resonerar när de väljer skola att arbeta på, säger Karolina Parding.