Det finns återkommande brister i den lokala styrningen av skolan, visar en ny rapport från Skolinspektionen. – Nio av tio kommunala huvudmän får kritik, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen.
Det finns ofta stora skillnader inom skolor och mellan skolor hos samma skolhuvudman, enligt Skolinspektionen. En orsak är att ”styrkedjan brister mellan lärare och rektor och mellan rektor och huvudman när det gäller undervisningen och skolans trygghet och studiero – områden som är avgörande för elevens möjligheter att nå goda resultat”.
Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler säger att många rektorer vill ha hjälp och stöd.
– Vi ska ge råd och vägledning. Vi ska utveckla vår vägledning till kommuner och fristående skolor, säger hon.
Rektorerna har en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för en hög kvalitet i undervisningen. Hur rektorn prioriterar den pedagogiska verksamheten är avgörande för kvaliteten, visar Skolinspektionens granskning.
Men alltför många rektorer saknar kunskap om hur undervisningen går till i klassrummen och hur eleverna lär sig. Endast tre av tio rektorer utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap, visar Skolinspektionens granskningar.
Och därmed får rektorerna svårt att satsa på rätt åtgärder när de behöver utveckla undervisningen.
Hur ska regeringen få rektorerna att bli pedagogiska ledare i större omfattning än i dag?
– Det pedagogiska ledarskapet ligger tydligt på rektorn medan andra arbetsuppgifter kan delegeras av rektorn. De åtgärder vi behöver göra är de samma som för lärare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Lärarnas tidning.
Han poängterar att det bland annat handlar om att underlätta på vilket sätt nationella proven genomförs. Att strukturera upp hur man arbetar med att ge särskilt stöd till eleverna är ett annat område att ta tag i, enligt Fridolin.
Ett av skolutvecklingsprogrammen kommer också, enligt honom, att handla om att arbeta tillsammans med huvudmän och rektor så att de själva kan minska den administrativa bördan och ta bort en del pålagor som kommer från den kommunala nivån.
Ann-Marie Begler säger också att inspektionen kan skapa mest förändring i de svagaste miljöerna, och man ska därför arbeta mer med de skolor som har svagast resultat.
Ett samarbete inleds också med Skolverket, som ska ta vid och stödja kommuner och fristående huvudmäns utvecklingsarbete.
Rapporten sätter ljuset på kommuner och friskolor som inte har någon bra bild över sin egen verksamhet och som kan uppleva att de står ensamma utan stöd. Det aktualiserar frågan om skolan borde förstatligas igen. Fridolin går inte riktigt så långt, men vill att staten tar mer ansvar.
– Det talar definitivt för ett ökat statligt ansvarstagande. Det måste ske i samverkan med den lokala nivån, med rektorn på skolan och den kommunala eller fristående huvudmannen, säger Fridolin.
Lenita Jällhage TT