266 kommuner, friskolor och föreningar ville ha sammanlagt 53 miljoner kronor för att ge läxhjälp till eleverna. 135 av dem får nu dela på 15 miljoner. Får regeringen igenom sin budget kommer nästan 300 miljoner till efter årsskiftet.
Det var i våras som den dåvarande borgerliga regeringen införde förordningen om statsbidrag för läxhjälp. Kommuner, friskolor och ideella läxhjälpsföreningar inbjöds att söka. Och intresset har varit stort.
246 kommuner och friskolor sökte pengar, 115 fick. Av de 25 ansökningarna från ideella föreningar beviljades 20. Totalt fördelar Skolverket drygt 15 miljoner kronor för höstterminen 2014.
– Ett statsbidrag har sällan varit så översökt som det här. Det tolkar vi som att det finns ett stort behov av läxhjälp hos huvudmännen. Vi har fått göra ett ganska hårt urval, säger Joakim Feldt, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
Kommuner och friskolor där eleverna i årskurs nio har låga betyg har prioriterats. Mest pengar får Göteborg, Mattecentrum och Malmö.
Får regeringen igenom sin budget den 3 december avskaffas möjligheten för privatpersoner att göra rutavdrag för läxhjälp. Samtidigt blir det en kraftig ökning av statsbidragen till läxhjälp i skolornas regi (296 miljoner 2015 och därefter 400 miljoner om året).
Skolverket gav nyligen ut stödmaterialet ”Läxor i praktiken” där grundinställningen är att läxorna ska vara utformade så att elever kan klara dem på egen hand – och inte vara beroende av vare sig välutbildade föräldrar eller privata läxhjälpare.
Så egentligen behövs ingen läxhjälp?
– Jo, den kan vara bra om den bidrar till kunskapsutvecklingen och för en del barn, till exempel de som har det stökigt hemma, kan det underlätta om det finns en lugn miljö att göra läxor i. Men huvudmännen behöver fundera på hur de jobbar med läxorna, säger Joakim Feldt.
Karin Lindgren