Fortbildningstid ägnas åt att städa och röja i skolans lokaler. Det visar en enkät som Sydsvenskan genomfört med 250 lärare.
20 av lärarna hade använt tiden till att bland annat bära möbler, packa upp böcker eller kasta gamla läromedel. Andra aktiviteter som förekommit på fortbildningstiden är rättning av nationella prov, pyntning av skolan eller att lägga schema.
Även Lärarförbundet har tittat på hur lärarna använder fortbildningstiden i en undersökning i Tyresö kommun. Resultaten var liknande.
– Den bilden har vi fått så många gånger att jag kan bekräfta för dig att det är sant, säger Ann-Christin Larsson, ombudsman på Lärarförbundet, till tidningen.
Hon påpekar att fortbildningsdagarna är illa synkade med universitetens kurser, så att det i praktiken kan bli omöjligt att gå dem.
I stället sker mycket fortbildning i form av storföreläsningar. I en undersökning som Lärarnas tidning genomförde 2012 svarade drygt hälften av lärarna att de får lyssna på inhyrda föreläsare minst en gång per termin.
Lärare kvittar ofta tid som de lägger på att läsa forskningslitteratur och liknande under skolåret mot fortbildningstid. Då kan de i stället vara lediga.
– Lärare kvittar bort för glatta livet. Det ser så oförargligt ut, det känns som sjyst. Men vad bägge parter håller på med är att spela bort en resurs som är rätt stor, säger Ann-Christin Larsson till Sydsvenskan.
Heltidsarbetande lärare har 104 timmar, eller totalt 13 dagar, per läsår avsatta till kompetensutveckling. Det är mer än andra yrkesgrupper.
Fortbildning beskrivs i kollektivavtalet som ”insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande”.
Lotta Holmström