På varje ballong fäster eleverna en lapp med namn och skolans mejladress och så skickas de i väg upp i luften. För ett par veckor sedan kom ett svar — från Kanada.
— Vi brukar alltid få några svar varje år, från snälla människor som hittat vår ballong i någon buske. Men det här var det första från Kanada, säger Birgitta Englund, klasslärare i 3B.
Postballongerna används sedan som utgångspunkt för en rad ämnen. Fysik: Hur kan en ballong flyga så långt? Matematik och geografi: Hur långt är det till Kanada och var ligger det egentligen?
Den här gången var brevet dessutom på engelska och det ökade förståelsen för varför man ska lära sig engelska, berättar Birgitta Englund.
— Eftersom svaren inte kommer direkt så kan ballongen vara aktuell på olika sätt under lång tid. De olika ämnena kommer in på ett naturligt sätt och jag tror inte att eleverna tänker på att vi jobbar med fysik och matematik.