Det är 30-plussarna som bär upp Sveriges goda resultat i kunskapsmätningen för vuxna, PIAAC. Yngre vuxna presterar lika dåligt som i Pisa. Det visar en ny forskningsrapport. – Min huvudhypotes är att bristen på tidig specialundervisning är en orsak, säger Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik och en av rapportförfattarna.
Många blev glada när OECD för ett år sedan presenterade resultaten av kunskapsmätningen PIAAC (Programme för the International Assessment of Adult Competencies), som mäter 16–65-åringars färdigheter i läsning, räkning och problemlösning vid datorn. Sverige lyckades bättre än de flesta andra deltagande länder.
Det var måhända ett för tidigt glädjeskutt. De svenska resultaten i ”vuxen-Pisa” problematiseras i den nya rapporten ”Lära för livet?” som presenterades vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) på torsdagen.
Forskarna har jämfört samma åldersgrupper i Pisa och PIAAC med varandra.
– De som var 15 år i Pisa 2000 var 27 år i PIAAC 2012, de som var 15 i andra Pisa 2003 var 24 år i PIAAC och så vidare. Detta har gjort det möjligt för oss att undersöka om resultaten i Pisa är beständiga, säger Jan-Eric Gustafsson.
Och det verkar de vara. De yngsta bland de vuxna presterar mycket sämre än de som är 30 år och äldre.
Försämringen i läsning började, enligt rapportförfattarna, för tidigt för att förklaras av finanskrisen och de stora utbildningsreformerna på 1990-talet. Jan–Eric Gustafsson tror mer på beslutet 1985 att låta pedagogisk högskoleutbildning räcka för lärarbehörighet. Det försvagade lärarkompetensen i framför allt de lägre årskurserna där den viktiga läsinlärningen ska ske.
Svenskar som gick ut skolan före 1987 läser idag lika bra eller bättre än jämnåriga finländare, men bland de som gick ut senare blir det en dramatisk skillnad till Finlands fördel, som syns både i PIAAC och Pisa.
Jan-Eric Gustafsson trorär att Finlands kraftfulla system för specialundervisning under de första skolåren är en viktig förklaring. De som inte har lärt sig läsa i årskurs ett blir utlyfta ur klassen på deltid och får intensivt stöd.
– Systemet var utbyggt 1985 och bör ha nått full effekt i början av 90-talet, så det stämmer tidsmässigt. Om min hypotes stämmer kan Sverige göra stora vinster genom att replikera det finska undret, säger han.
Studien visar också att varken arbetslivserfarenhet eller fortbildning på jobbet verkar kunna kompensera för de kunskaper man inte fick som ung. Undantaget är de som arbetar i IT-intensiva branscher. De har generellt bättre förmåga att lösa problem med hjälp av dator, liksom i läsning och räkning.
Karin Lindgren